Aftonbladet – 23 juli 1860, sida 3

stamapotek härleda sig (enkannerligen i Stockholra) från trakasserier af hyarjehanda: slag, dels ock från omständigheter hvilka, för vidlyftiga att här försöka utreda, heller ej lämpa sig för behandling i en större allmsntidniog.. Till heder för alla dem, som idkat s;potekareyrket, kan också tagas för alldeles afgjordt att å, om någon, afhändt sig sitt egande apotek af den anledning att yrket lemnat för liten ekonomisk vinst. Den omständighet, att. knappast fågot. apotek afyttras, med mindre säljaren kan tillgodoräkna sig 5,10, 20 tusen (och många gånger. vida .derutöfver) rår ren vinst å privilegierna, samt att det så betaldta apoteket i en omtänksam : och. ordentlig mans hand ändå -bär sig, som man plär säga, torde de facto bevisa att det ur ekonomisk. synpunkt ändå ej är så illa bestäldt med. farmacien i vårt land... Insändaren hade derföre bort betänka sig innan han nedskref klandret om den låga laborationstaxan; om vår medicinaltaxa synes låg, så torde böra tagas i betraktande dels att Sverge är ett jemförelsevis fattigt land, med ett hårdt klimat och gles befolxinng, dels och isynnerhet att medikamenter. äro. ett ondt -nödvändighetsbehof och icke någon lyxartikel, som, i likhet med t. ex. champagne, gåslefverpasteijer eller lamaschalar, tål vid en dryg. beskattning. Som. f. d. medlem af kåren torde insändaren också ega någon kännedom om hvad som egentligen. laboreras å våra apotek; i alla händelser råda vi honöm att draga sig till minnes eller rekapitulera hvartill ex. gr. ether och många flera dylika. kuranta : preparater noteras å den utländska drogmarknaden, och sedan dermed jemföra medicinaltaxans priser derå, Dessutom. torde insändaren böra påminnas om att just laborationstaxan för ej. längre sedan än några få år undergått en rationel omarbetning och förhöjning, dervid sednare tidens stegrade löner och hyror samt lefnadsomkostnaden i allmänbetr tagits i behörigt öfvervägande. Att prof. och ridd. Berlins inspektionsberättelse. summariskt, blifvit införd i sista upplagan af minnesboken, anse, vi så tillvida oriktigt, att. antingen borde inspektionsberättelse öfver alla rikets apotek befordras till trycket, eller ock alldeles ingenting derom blifva synligt i tryck. De resultat, hvartill insändarens kalkyrer föra med hänsyn till årliga omsättningen och omkostnaderna å-småstädernas. apotek, torde,fordra mycken jemkning för att komma verkliga förhållandet närmare; redan uppgiften, att årliga omsättningssumman för apoteken i. Skara, Alingsås och Falköping icke öfverstiger 6—7000 rdr för hvarje, torde borga för att insändarens uppgifter icke göra anspråk på sträng noggrannhet. Hvad insändaren ordar om de nyaapoteksanläggningarne kan till en del vara riktigt; ännu är likväl tiden från deras anläggning för kort för att med någon bestämdhet våga draga allmänna slutsatser om befogenheten af den nya anordningen. Klart blifver emellertid att, om dessa nya apotek icke må vara här och der med tillhjelp af någon binäring) skänka sina resp. innehafyare bergning, de i sådant fall böra indragas, meni motsatt fall är och förblifver en sådan anordning prisvärd, så väl för den princip man derigenom hyllar, att nemligen skänka kunskaper och duglighet uppmuntran och sjelfständig verksämhet, som för den kommun, hvilken derigenom kommer i åtnjutande af fördel. Orsaken till det mindre goda skick, hvari prof. Berlin funnit flera apotek, . samt det förhållande att sådant länge oanmärkt fortgått, torde vida mindre böra tillskrifvas ade knappa inkomster än fast hellre den omständighet att de personer, hvilka i Sverge ex officio törrätta apoteksvisitationer, i de allrafiesta fall (vi tillåta oss visst icke underskatta dessa mäns kunskaper i andra stycken) icke äro vuxna sådana uppdrag, uppdrag i öfrigt, hvilka, för att rätt utföras, kräfva sin egen man. För den invigde har det länge varit solklar att-en dast apotekar-kunna kontrollera apotekare. Namnen Mosander och Hamberg jäfva ieke detta omdöme; och tills vidare torde prof. och ridd. Berlin i alla hänseenden böra räknas till de lysande undantagen. I likhet med prof. Berlin och i olikhet med insändaren opponera vi oss på det lifligaste mot den öfverhandtagande vanan att bereda. så litet som möjljgt å egna laborätorier, men felet är i första rummet de hbrr och mäns som utarbetat och sammanfattat farmakopen. I stället för att utfinna enkla, lätt utförbara med ett ord praktiska metoder, för att derigenom framkallahåg för kemiska operationer, tyckes man i många fall bemödat-sig om raka motsatsen; för det andra bar man med förnämt förakt ignorerat den höga ståndpunkt hvarpå den farmaceutiska kemiska fabrikationen i utlandet befinner sig, hvarigenom ett sådant oefterröttlighetstillstånd utbildat sig som det, hvari vi nu befinna oss. -Insändarens ordande om att apotekarne ega ful! rätt attinförskrifva sina varor bevisar om: han med-varor förstår hvad farmakopön kal lar ,Pharmaca Preparanda att han, ilikhet med måns gen i denna stund praktiserande yrkesbroder; alldeles icke gjort sig tydlig reda för den sak hvarom han med så mycken tvärsäkerhet ordar — med uttryckligt undantag för kinasalt, eger. apotekare nemligen. alldeles ingen sådan rättighet; det ligger redan i sakens natur att så måste vara fallet, då 1:o medicinaltaxan till sina minsta detaljer är baserad på de omständliga arbetsmetoder farmakopen föreskrifver, hvilka föreskrifter åter vi 2:0 med fästad ed förbundit oss att noga följa, samt 3:0 varnar lagen oss just för att införskrifa från utlandet kemiska medikamenter, hoc est Peparanda ;. jemför .A. H: Wistrands ff. angående medicinalväsendet pag. 12, punkten 22. Att denna införskrifning af kemiska medikamenter ohejdadt fortsått i flera decennier-och:tolererats på sida om både, farmakopå och författningar är sanning, att denna tolerans tillpch: med: fått ett rum i A. T Wistrands rträffliga minnesbok, :2:dra. upplagan pag. 38, ären anomali den vi icke kunna förklara annorlunda än att vår farmakope som sagdt icke i praktiken låter genomföra sig.-— Då emellertid farmakopån särskiljer läkemedlen.i-smateria pharmaceutivap eller sådana som af : apotekare. böra insamlas. eller inköpas, samt sPharmaca Preparanda, eller: sådana som apotekare sjelfva. böra bereda å sina, officiner (nota bene icke i officinerna eller, ännu sämre, fabrikerna i Preussen och Sachsen) samt då farmakopen i likbet med annan skrifyen lag icke får tolkas ad libitump, utan måste efterlefyvas icke blott till bokstaf, utan, hvad som är hufvudsak till anda, (ty kringgår man lagen i ett fall, helst ett så vigtigt som det anförda, och häraf blifver en. vana, hvilken man är på väg att upphöja till en lag, då har man ej rätt att fodra lagens efterlefnad i andra, vida mindre maktpåliggande fall) då är det ock, jemfördt med hvad här ofvan blifvit anfördt, en äbsolut omöjlighet ått det kunnat vara lagstiftarens mening att apotekare skulle ega någon slags rättighet att från utländet införskrifya Preeparanda, — Af hvad häår ofvan i största korthet blifvit yttradt följer ätt vår nuvarande farmakop6, hvilken bland Preparandå t. e. upptager Sådana ämnen som flere alcåloider, ethere, liquor cornus cervi m. fli m. fl. hvilka icke under nägra omständigheter lämpa sig hvarken för beredningar i smått, eller för de lokaler hvari våra ofliciner parla force des choses nu en gång, befinna sig, och? bvilkavingen apotekare annolunda än måhända par curiosit fär infallet bereda;och hvilka så väl den utländsk:asom inländska industrien lemnar oss af utmärkt beskaffenhet och till billigt pris, det är säga vi hög tid att dessa och dylika utgallras och antinsen komma satt utgöra -en-egen grupp, eller inskjutas materia ; pharmaceutica, likaså att många Prepaanda till: framställvingssättets form förenklas, ex. gr. orsforsyra; sannolikt. torde äfven måvget preparat, som i större skala nu är svårt att vedertörligen ramstä!la. samtitill sina verkningar föga konstant, äsom t, ex. kermes, utan; afsaknad kunna uteslutas, amt sådana ingredientier, hvilka i likhet med det dyra Spiritus Vini Gallicus icke till sin absoluta äkthet unna bedömmas, böra utgå och ersättas här t. e. af en sprit. — Mycket, ganska mycket vore här att illägga, men vi våga icke begära större utrymnmie, tan anse, näst omsorgen att vederbörande med vida ner stränghet och nit än hittills vaka öfver att de nglingar, som å apotek antagas fill elever, besitta it större mått af kunskaper, ingenting vara angelägare och kärkomnatre för den samvetgranne idkaren