Aftonbladet – 23 juli 1860, sida 3

Hans historia öfv gen har blifvit öfversatt på de flesta europeiska språk. Han spelade 1848 en vigtig roll under sicilianska revolutionen. Genom dessa tre nya ministrars ingående i kabinettet är detsamma fullkomligt homogent och skarpt prononceradt. i Garibaldi skall till sina vänner hafva yttrat sig som följer: Det är möjligt att vi finna vår graf i Neapel, men omöjligt att i sjelfständighetsstriden blifva stående på halfva vär gen. Ja, om bourbonerna i dag proklame: rade republiken, så måste de dock ut ur landeta Stilleståndet uti operationerna förklaras uti en korrespondens från Turin af den 18 den: nes härröra af penningebrist. ; Vid ett besök, som Garibäldi gjorde på det till honom ötvergångna neapolitanska örlogs: fartyget oVeloce, höll han på fördäcket fölJände tal till besättningen: Italienska soldater och sjömän! I hafven gifvit Italien ett ädelt exempel, då I lemnat tyrannens fanor, för att samlas under den italienska nationens bangr. Med sådana män skall Italien, detta Italien, som främlingar hitintills trampat under fötterna, och som varit makternas lekverk och utgjort den blodiga skådeplatsen för deras ärelystnad, intaga en plats bland Europas stora nationer och göra sin röst hörd bland dem; Ingenskall våga komma, för att göra oss denna vår fosterjord stridig; hvilken, i stället för att väcka utlandets förnärmande medlidande, skall förvärfva dess beundran. I hören nu till vår familj; uti fäderneslandets namn uttrycker jag för eder känslan af den djupaste tack. samhet. Jag är beredd, att för hvar och en af eder och edra familjer göra hvad som behöfves. Om någon af eder vill öfvergifva oss — hvilket jag ej bei farar —, skall han erhålla nödiga medel dertili, men viljen I blifva qvar, så skall hvar, och en af eder anses för en om fäderneslandet högeligen förtjent sop. 4 General Medici har vid öfvertagandet af kommandot uti provinsen Messina utfärdat följande manifest till folket: Sicilianare! 7 Frihetens och sjelfständighetens sak, all.s gemensamma sak, förenar eder. I hafven först och ensamme börjat striden mot förtryckaren ; I hafven kämpat tappert och vunnit seger. Edra vapen äro invigda. Vi fribetsstridernas frivilliga, som betäckt Lombardiets slagfält med ära, skynda, manade af vår pligt, midt ibland eder. Redan hafva vi varit tillsammans i elden, och vi skola äfven vidare kämpa gemensamt och vinna seger, emedan endrägt gifver styrka. Modiga ynglingar från ...... 1. Inträden till fäderAeslandets och frihetens försvar såsom frivilliga, likasom vi äro det. Garibaldi, vår ötverbefälhafvare, sänder mig till. eder. Hans namm är redan program nog och en borgen för alla. Några af mina office: rare skola, i förening med edra kommunalmyndighe: ter, inskrifva eder. Vi förblifva alla soldater tilldess kriget är slut. TITlen hit i massor, öken min armås leder, och jag skall vara stolt öfver att anföra eder! Vi vilja göra detta ärorika land, hvaruatil ären födde; fullkomligt fritt. Lifvade blott af en efida princip, sluta vi i dag vid foten af Etna ett förbund af öm sesidiga förbindelser, och vi skola förnya detta förbund vid foten af San Marcos lejon, för att krossa det främmande herraväldets. fjettrar, som fängsla det, och vi skola se den ärorika trikoloren svaja uti den gamla hufvudstaden. I Öfverbefälhafvaren uti provinsen Messina, general Medicin Från Palermo förmäles, att icke blott dit. utan äfven till andra sicilianska hamnar ankommo fortfarande större eller mindre afdelningar frivilliga från Tunis, Archipelagen, Alexandria samt isynnerhet från Malta. Pays, meddelar en depeseh, enligt hvilken ministeren Spinelli återtagit ärendernas ledning. Enligt Pays hade militärupploppet tillgått som följer: Omkring 40 gardessoldater ropade på gatorna: Lefve konungen, ned med författningen! Denna tilldragelse framkallade i staden stor uppståndelse, och: ministeren begärde sitt entledigande, för att ej anses såsom medbrottslig. . Konungen lä! då genast arrestera soldaterna och lofvade att låta döma dem efter krigslagarne. Derefter begaf han sig till kasernerna och fordrade af alla soldaterna ed på författningen. Sedani detta skettyåtertogo ministrarna sina portföljer. Uti Neapel hade den 12 dennes en f. d. polisinspektor blifvit vid middagstiden mördad på Toledögatan. Enligt underrättelser från Rom af den 14 dennes bade påfveh utfärdat en allokution mot Piemont, hvaruti Romazgnas förening med Sardinien betecknas såsom kyrkorof, TURKIET. Enligt; underrättelser från Beirut af den 5 dennes hade de blodiga tilldragelserna börjat dermed, att en uppretad kristen mördat en turk. Muhamedanska befolkningen hade då gripit till vapen, misshandlat de kristna och tvungit myndigheterna att låta halshugga mördaren, Närvaron af europeiska skepp hade förekommit större olyckor. Icke desto mindre var utvandringen oerhörd. Maroniterca flyktade i tusental. En mängd sårade lågo på gatorna. De föddes och vårdades af franske soeurs de charite. Amiral de la Ronciere fo: långsåt kusten och försåg de flyktade katolikerna med lifsmedel. Castravant försvarade hamnen, och Jenny skyddade Saida. De kristna uti Damaskus vågade ej mera lemns sina boningar. Frasske konsuln utvecklade stor kraft. Abd-el-Kader understödde honom med 1200 man. Portalis, en på Libanon bosatt väfvare, hade räddat de närbelägna byarne, gifvit 1800 personer en tillflyktsort samt slagit fienden tillbaka. Paschan hade börjat underhandlä om fred. Maioniterna fordrade skadeersättning. AMERIKA. Uti Newyork bade det stora engelska skeppet Great Eastern? visats för allmänheten mot. en afgift af en dollar. ; Från Mexiko berättas, att de liberalas trupper, anförda af general Zaragoza, hade slägit general Miramons kår vid Salamanca och tagit honom sjelf tillfånga. En annan afdelning af Miramons trupper under Kaminez Lefäl bade likaledes blifvit slagen af general Ortega. Uti staterna Nueva Leon, Coahuila och flera andra gjordes stora ansträngningar, för att få expresidenten Comonfort återkallad till makten. RIKSDAGEN. LÖRDAGENS FÖRMIDDAGSPLEXYA.