Aftonbladet – 23 juli 1860, sida 2

Monsieur Theophile skulle hafva -käntsig lugnare om han hade vetat, hvilken oförmodad vändning saken tagit. Skärmytslingarne emellan madame Legranå och madame Martin räckte aldrig länge. På rig är ingenting. att. vinna, och dessa två gamla verlåsmenniskor kände fredens värde och välsignelser. Madame Legrand fann snart att hennes brorsdotter ej passade, och återvände följaktligen till Virginie. Ja, hon ingick verkligen med ett sådant nit i de planer hon sjelf gjört sitt bästa att tillintetgöra, att hon bjöd Virginie komma och tillbringa en vecka hos henne. Den unga flickan gjorde litet motstånd, men ej alldeles så mycket som man kunde -hafva väntat sig af hennes motvilja att taga på sig den hvita muslinsklädningen. Ett befallande ord af madame Martin bragte henne till lydnad. I två dagar höll madame Martin, som förmodades vara på landet, sig inne. Tidigt på morgonen tredje dagen smög hon sig öfver till madame Legrand och blef införd i den värda damens sängkammare, der ett hepligbetsfullt: samtal hölls. N Huru stå sakerna nu? frågade madame! Martin. z ; Åh, förträffligt I svarade madame Legrand lugnt. Monsieur Lefevre är alldeles betagen. Det såg jag från begynnelsen. Och kuru uppför Virginie sig? frågade madame Martin, som en toka? Inte alldeles. Hon ger ej monsieur Lefeyvre många tillfällen att få träffa sig; men jag tror nästan att hennes skygghet och blygsamhet äro till. hennes fördel, Han lånar henne redan böcker.s . Sd Det är bran, sade madame Martin gillande. Förträffligt. Och nu, min bästa vän, om det skall bli något giftermål af, så kan jag