Aftonbladet – 23 juli 1860, sida 1

En fridsam mans besvärligheter). Af JULIA KAVANAGH. ÖPVERSÄTTNING, När helst en ny stjerna upprann på giftermålsborisonten, skulle Virginie Martin taga den tunna hvita muslinsklädningen på sig -— ingen ting passade henne så väl — och paradera med de behag naturen förlänat-henne. Hela hennes själ upprörde: sig emot detta, men hennes mo: der yar obeveklig, och den stackars Virginie var mild och vek — hon måste alltid gifva efter. Vid detta tillfälle. visade hon sig mer än vanligt motsträfvig. Jäg kan inte och jag vill intel utröpade hon häftigt. O bimmel, bjelp mig! Finns det ingenting som jag kan göra? Låt mig bli en modehandlerska,; en sömmerska, eller hvad ni vill, men låt mig förtjena mitt bröd och slippa iffån det här Qväfda snyftningar bindrade henne att tala. SEn modehandlerska, en sömmerskal utropade madame Martin sorgset och harmfullt, och det är min dötter, Virginie Martin, som har sådana tankar, sådana känslor! O blygs! Blygsto . Jag blyges ej för dem, svarade den unga flickan; och såg upp med rodnande kinder och flammande Blick, men jag blyges hvar gång, jag tager på mig den afskyvärda klädningen: LISA Ehn: fin hvit muslinsklädning, sinnebilden af den jungfruliga oskulden, och ungdomens. friskhet och känslans genomskinlighet; och den kallar hon afskyvärd! : Ja afskyvärd! ty när jag haft den på mig har det alltid varit för att se mig utbjudas ) So A. B. n:r 167 och 168,