Aftonbladet – 18 juli 1860, sida 2

CCRHIUR CI feg IVaTdl SJR Ted UVOlldalk, or rån Norge och 91 från Sverge. Om utfodring af boskap. (Diskussion vid landtbruksmötet i Göteborg.) En af frågorna i programmet lydde så: Hvilken: erfarenhet eger man rörandede lika utfodringssättenmed hänseende till reativa så väl: fodervärdet: och kostnaden, son nflytandet särskildt på mjölkafkastningen och öttberedningen? Aro några fodersammanättvingar för de afsedda särskildta ändamåen könstaterade? Hr Hj. Nathhorst ansåg frågan vara7mycket svår utt. besvara, då. den vore: så omständlig, att en hel efnads studium behöfdes dertill; ville dock med ett vär ord beröra densamma. Man har nu för tiden xommit till en annan grund vid utfodtingen än örut.:; Man har utgått från den enkla och riktiga satsen, att hvad djuret skall pröducera, det måste det ifven hafva i näringsämne; fodret måste alltså lemna vässande dylikt. Åsigten; i sig sjelf fullkomligt riktig, har dock ledt till afvägar: Man har förbisett. att ej de bästa kemiska analyser kunnat utfinna hvad ljurmagen utdragit ur fodret. -Magens kemiska funktioner vore allt för litet kända och tagna medi räkningen; man borde derföre med en viss varsamhet ästa sig vid den kemiska analysen och således ej uteslutande lägga kemien till grund för fodersammansättningen. . Det vore bekant, att djuren. med olika begärlighet förtärde de: olika foderblandnin: garne; en mindre närande kan ofta vara den välsmakligare, och detta måste tagas med i räkningen Några allmänna fodersammansättningar för mjölkoch köttbildningen vore omöjliga att uppställa. Köttbildningen måste dock afse en saftfullare utfodring af rotfrukter och grönfoder samt feta ämnen, hels: oljekakor. Sådana användas ofantligt mycket i ut landet. I England är detta foderämne så värderadt. att det der i vissa trakter blifvit en praxis, att den vid våren tillträdande arrendatorn ersätter den af trädande halfva värdet af de oljekakor han under sista vintern tppfodrat, för hvilket den tillträdande får full ersättning i den rikare gödseln. Utom denn: egenskap hos oljekakorna äro de af stor vigt så väl för köttsom mjölkbildningen. Upphettade till 100 graders värme, sägas rapskakorna mista sin egen skap att gifva bismak åt mjölken; sjelf hade dock talaren ej försökt sådant. Afgäf såsom sitt votunr till frågan, att några vissa, bestämda fodersammansättningar ej böra uppgifvas; praktik och vetenskap böra dervid,i hvarje enskildt fall, gå hand i hand med hvarandra. Hr E. Nonnen ansåg de af hrr Alex. Möller och Hj. Nathhorst uppgjorda tabellerna öfver de olika foderämnenas kemiska sammansättning vara goda, men icke duga att helt och hållet läggas till grund för hvars och ens särskilda utfodring. Samma växter, uppdragna under olika klimatiska och andra förhållanden, -håde visat ganska skilda egenskaper: Mycket vore defföre att lära utom tabellerna. Der enskilde kunde dock omöjligt medhinna att verkställa behöfliga analyser: Han behöfde fingervisningar för att veta åt hvilket håll han skulle leda sina försök. Dessa borde gifvås honom af agrikulturkemiska försöksanstalter. Hr Lennartson vitsordade den fördelaktiga inverkan. af linfröutfodring. Genom användandet af sådån för ladugården hade ej :allenast kreaturen blifvit vackra, utan egendomens afkastning så god, att den lemnade 1.å 1!; 1 vigtigare säd än kringliggande jord: producerade. Till utfodringen hade -an: vändts linfrö, ej linfrökakor; det förra hade ansetts, i förhållande till priset (1 rdr 25 öre mot 1 rdr 50 öre pr 186), bafva större fördel. Hr Alfr. Nathhorst påpekade, att man ej alltid skilt mellan bukfyllnaden och kraftfodringen. Ansåg den, halm. man fodrade, upp. lemna dubbelt så stor reveny som den man strödde med. Anmärkte, att nästan alla våra fodersammansättningar sakna qväfve, hvilket börde afhjelpas med ärter, vicker etc. Vore ej sammansättningen god, så ginge en stor del ge: nom djäret, utan att användas: Derföre borde vi hafva fullt tillförlitliga svenska analyser; de engelska och tyska äro ej tillämpliga hos oss, Försöksstationer böra derföre inrättas för att göra svenska analyser. (Flera instämde.) Professor Miller förklarade sin afsigt, då han upprättade sin fodertabell, ej ha varit att lemna något fullständigt eller att dermed ersätta en lärobok iutfodringen; den hade mindre. tillkommit för att visa foderblanäningen, än sammansättningen. Man kunde dock af den få åtskilliga vinkar och efter densamma beräkna, huru mycket af den eller den sorten behöfves för. att ersätta en annån. Något normalfoder kunde man dock omöjligt lemna recept på. Vid miss: växt å gräs och foder; hade: talaren af flera landt mn 2 rä 0 An nande tillskyndades konsten; ingenting i jemförelse med hvad. sedligheten derigenom måste lida. Mr Cave sekunderade honom, Sir J. C. Lewis, som under: ropet: omröstning! omröstning ! tog till: orda, trodde icke på de förderfliga följderna: af modellmålning, som blifvit använd af alla de gamle könstnärerne, hvilkas arbeten uppvägas med guld; det vore väl möjligt, att smaken och arbetsmetoden i framtiden skulle ändra sig, men likväl vore det förhastadt att uppfordra parlamentet till afgörande af en dylik: konstoch kulturfråga. Mr. Adderiey förklarade för den ädle moti. nären, att af de fyra konstskolor, hvilka åtnjuta statsunderstöd, endast en; len i. Manchester, vid undervisningen begagnade Jef. vande modeller. En irländsk akademi, der det ofoget hade insmugit sig, att icke-elever insläpptes under modelltimmarne, hade genast blifvit beröfvad sitt understöd. Han sökte derpå för den ädle förslagsställären göra begriplig nödvändigheten af den af honom fördömda metoden och frågade honom under husets ljudlliga skratt, om den mediceiska Venus syntes hotiom så afskyvärd, eller om vaxfigurerna . mad. Tusseauds kabinett voro häns ideal af konstnärlig: produktion? Mr. Spooner var förvånad . och förfärad öfver att höra sin konservative vän och statssekreteraren för inrikes ärenden instämma i majorite;ens lättfärdiga ton. (Skratt.) Ämnet varicke egnadt för skratt, och landet betraktar icke detsamma från en så glad synpunkt. Till bevis derpå hade han sjelf inlemnat en af nästan hela Birminghams presterskap undertecknad. petition emot det af lord Haddo med rätta fördömda, ofoget. Målandet efter 1vinliga modeller stridde tvärtemot Guds ord, och tt uppmuntra missbruket på statens bekostnad vore sn nationalsynd. Han beklagadede den i huset rådanle stämningen — den var en förnedring, hvaröfver le hedervärde: gentlemännen ännu skulle komma att skämmas (01 Os) Lord Palmerston visade slutligen ör den ädle motionären, att hans förslag i utföranlet måste stöta på öfvervinnerliga svårigheter, och tt han icke hade gått tillräckligt långt. FramförIt måste han närmare bestämma begreppet nakenwet och föreskrifna modellerna ettiminimum af belädnad; men hvar voro väl midten emellan krino