Aftonbladet – 17 juli 1860, sida 2

5 Juni hade Garibaldi och sardinske miralen, grefve Persano, en konferens ned La Farina, hvilken yttrade sig emot. liktatorns minister, hvaremot Garibaldi påtod, att den ej voro impopulär. Den 7 samlade sig folkgrupper på Palermos gaor, och tal höllos, gående ut på, att man vserligen hade åtskillgt att förebrå ministeren, och att man för Garibaldis skull visat denamma för stort förtroende. Folketropade då: Lefve Garibaldi! Bort rhed Crispity När den ullmänna säkerhetens direktor, Ugdulena, visade sig, blef hån uthvisslad. Baron Riso rängde sig midt in uti folkhopen och tillkännagaf för folket, att det vore opassande, att . massa begifva sig till diktatorns hus, samt att man borde afsända en deputation till honom. Detta skedde. Garibaldi talade i början med värma för Crispi samt frågade hvilka män man ville sättai de dåvarande ministrarnes ställe. Den lista, som framlades af deputationen, förkastades af Garibaldi, hvaremot man kom öfverens om en annan, nemligen: Natoli utrikes-, Santo Canale justitie-, dAitita tnrikes-, La Loggia undervisnings-, pater Lanza cultussamt Giovanni finansminister.: Denna minister åtnjuter för närvarande allmänt förtroende. Man väntar att La Farina snart skulle inträda i detta kabinett såsom minister utan portfölj. Uti skrifvelse från Palermo af den 1 dennes berättas, att lugn och ordning blifvit fullkomligt återställda på ön och att folket villigt fogade sig efter Garibaldis anordningar, oaktadt de stora offer, som kräfdes. Först nu, sedan lugnet återvändt, erfar man alla de oerhörda grymheter, som blifvit begångna af de kungliga trupperna. Soldaterna hade på befälets befallning börjat striden i Palermo. De voro försedda med beckkransar, hvilka fäåstades vid husen och antändes. När invånarne sökte rädda sig ur sina brinnande böstäder, blefvo de utan barmhertighet nedskjutna af dessa kannibaler. Då samna regering, som. låtit föröfva dylika skändligheter, räckte handen till försoning, förkunnade konstitutionen och lofvade reformer, ropade folket på Sicilien ursinnigt: Morte ai Borböri! (Död åt bourbonerna). Någon förlikning är icke mera möjlig. Handel och tförelse Hade åter börjat lifvas på Sicilien. England förstår draga nytta af ställningen och sänder med sina ångare stora massor varor, som realiseras till höga priser. Isynnerhet hade blåa, röda och gröna dukar och band strykande åtgång. Uti en skrifvelse från Rom berättas, ätt general Goyon fått befallning att den 12 dennes börja med truppernas inskeppning. Patrie skildrar i dystra färger tillståndet i Kyrkostaten. Så berättar en korrespondent i Rom till dehna tidning under den 30 Juni, att de 450 irländare, hvilka nyligen anländt dit, druckit sig rusiga af vin och sedan rest sig; en officer, som ville återkalla dem till ordning, blef gripen och kunde endast rädda sig genom att hugga ner den soldat, som fasthöll honom. Det kom till en strid, hvaärvid flera. blefvo sårade; nu grep flertalet af irländarne till flykten; några af dem togo sin tillflykt till det irländska seminariet. Då Lamorieier infann sig på ort och ställe och med möda återställt lugnet, fattades det beslut; att bland de irländska frivilliga införa prygelstraffet. — Korrespondenten tillägger, att redan förut i Macerata liknande uppträden egt rum. Från Rom berättas den 10 denres, att en kår af 10,000 irländare blifvit afsänd till Spoleto och man ditväntade ytterligare 4000 irländare. AMERIKA. De båda afdelningar, hvaruti det demokratiska partiets valkonvent i Baltimore splittrat sig, hade den 23 Juni slutat sina arbeten och antagit två särskilda vallistor för presidenturen och vice presidenturen. De olika partiens kandidater äro följande: Republikanska partiet: kandidat till president Abraham Lincoln från Illniois samt till vicepresident Hannibal Hamlin från Maine. Demokraternas hufvudparti: kandidat till president Stephan A. Douglas från Illinois samt till vicepresident H. V. Johnsson från Geotgia. Dissenterande demokrater: kandidat till president J. C. Brackinridge från Kentucky samt till vicepresident Josef Lane från Oregon. National-unionisterna: kandidat till president John Bell från Tennessee samt till vicepresident Edvard Everett från Massachusetts. Förenta Staternas 36:te kongress hade den 25 Juni blifvit afslutad med öfliga högtidligheter. Den 26 sammanträdde senaten till en separatsession och ratificerade det med Schweiz afslutade utlevereringsfördrag, äfvensom de fördrag, som blifvit afslutade med Bolivia, Venezuela, Honduras och Nicaragua. 7 Före slutet af den ordinarie köngresscessionen hade senatorn Hummer uti senaten afgifvit en petition, hvaruti yrkas upphäfvande af lagen rörande flyktade slafvars utlemnande, afskaffande af slafvefiet uti distriktet ColumIbia samt förbud mot slafhandeln mellan de särskilda unionsstaterna. ; Billen, rörande Reg öre af ett lån om 21 millioner dollars; hade blifvit antagen äfven af senaten. Billen berättigar presidetten att inom 12 månader upptaga detta lån. Obligationerna ställas å 1000 dollars med 6 procents ränta. RIKSDAGEN. UTSKOTTS-RBETÄNKANDENE