Aftonbladet – 17 juli 1860, sida 2

Om hypoteksföreningarnes inflytande å jordbruket. Vid landtbruksmötet i Göteborg föredrogs frågan: Hvilket inflytande hafva hypoteksföreningarne i de särskilda länen utöfvat på jordbruket? Af de derå afgifna svaren meddela vi följande sammanfattning af vår referent vid-mötet. Db Diskussionen: börjades defi5 Juliooh öppnades af hr-4. Evers, hvars yttrande var infördt redan i bladet för sistl. tisdag. I samma nummer fanns brukspatron Lennartsons anförande refereradt, men så knapphändigt att vi anse oss böra här införa det något fullständigare. Brukspatron Lennartson yttrade ungefär följande: Hypoteksföreningarne hafva väsentligt befrämjat jordbruket, emedan de lemnat jordbrukaren en lång och säker lånetid, då deremot alla andra låns bibehållande alltid varit osäkert. Att:jordbrukaren, oaktadt de många svårigheter som hopat sig öfver homomy; såsom 25 åa 50 procents nedsättning i priset å hans alster samt en svår torka, hvilken verkat förstörande både å jorden och kreaturen, ändock kunnat stå sig, derför har han att tacka hypoteksföreningarne. Men hypoteksförgningarne förslå ej, utan det behöfes banker tillika. Dessa skola vara depositionsbanker, som göra ringa skilnad mellan den ränta de gifra och taga, så att de locka till sig kapitaler.Våra banker ha ej egnat sig åt att framhålla bmödanden för jordbruket. Dertill fordras att stora associationer uppstå med säkrare lifstid än nuvarande på 10 år oktrojerade banker, hvilka måste söka sig hastiga förjenster. Att hypoteksföreningarne ledt till missbruk kan en ej förnekas; men så går det med allt. Stora penningetillgångar äro alltid förledande. Mången enskild har visserligen härigenom förlorat, men det allmänna har otvifrelaktigt vunnit. Jordbruket har vunnit både i utsträckning och beskaffenhet, och skuldsättningen är obetydlig i jemnförelse med produktionens stegring. Såsom exempel anfördes att en del af Wermland, hvilken förr måste årligen införa 3-å 5000 t:r säd, i fjol utförde 10,000 tunnor, och i år anses 14,000 t:r komma att derifrån utgå. Det hä-. rad, hvaruti tal. bor, importerade förr spanmål, men förser nu Filipstads bergslag med spanmål, kreatur och ladugårdsprodukter. Också ha hemmanen på 2 år kunnat hvartdera utan utsökning betala 1100 rdr för väganläggning m. fl. kommunala föremål. I Nyeds härad finnas 111 delegare i hypoteksföreningen, innestående för en sammanräknad summa. af 308,000 rdr; men der har jordens värde stigit så, att ett hemman betalats med 450,000 rdr. Före hypotekslånen importerade häradet 1500 åa 2500 t:r. spanmål årligen, men efter dem exporterar det 8 å 10,000 t:r, oaktadt en fördubblad jerntillverkning och befolkning åstadkomma fördubblad konsumtion inom orten. Inom Fryksdals härad råder till stor del samma förbKållande, i stäl:et att detta härad förr var Wermlands fattighus. Detta resultat skulle icke ha vunnits utan hypoteksföreningarne; hvilkas medel hufvudsakligen användts till grundförbättringar och andra framsteg. Diskussionen måste härefter afbrytas men fortsattes en annan dag och öppnades då af: D:r Engström från Calmar län, som sade att visserligen hypotekslånen varit ofördelaktiga. för någrå; som illa användt dem, men: medfört ofantlig nytta för dem som väl användt dem, ty pengarne äro de väsentligaste arbetskrafterna, och framstegen inom talarens län ansåg han hufvudsakligen härröra från hypotekslånen; E Häradshöfding B: W. Hessle Ville, med den kännedom hanvegde om verkan af Göteborgs och Elfsborgs läns hypoteksförening, hvars verksamhet äfven är utsträckt till Skaraborgs läm, vitsorda att inflytandetvarit -helsosämt, att der lån utgått hade. de framkallat. vidgade -odlingar,. förbättrade metoder och ett fördubbladt jordvärde. Om också några låntagare förstört sina erhållna penningar och sig sjelfva, så har dock efterträdaren på hemmanet haft fördel af att få öfvertaga det med en skuld, som ej kunnat uppsägas, utan fått småningom afbetalas. Föreningarne hafva vidare haft den goda verkan att de ingifvit så många vana vid ordentlighet i liqvider och vid sparsamhet. Skuldsättningen är ej stor. De båda länen, Göteborgs och Elfsborgs, hafva 8000 mantal, och ungefär !7, så många torde inom Skaraborgs län höra till föreningens distrikt. Af.dessa äro ej flera än 1200 delegäre i föreningen. Värdet af samtliga hemmanen. (8000 --t 8000,6 cirka 9300 mantal) uppgår till.300, millioner, men icke mer än 9 millioner voro till dem under förlidet år utlånta, utgörande hypoteksföreningsskulden på samtliga hemmanen således ej mera än 3 procent af deras värde. Ränta och amortering, 6 procent, göra ej mer än !7; proeent å Bela jordvärdet. Major von -Schantz från Nerike vitsordade att skiftesverket der på orten ej skulle ha kunnat gå framåt såsom det gjort utan tillgången på kapitaler. Sju åttondedelar af dem, som erhållit lån, ha undergått laga skifte och skulle ej kunnat stå ut dermed utan hypoteksföreningarne. Hr; Hedlund, instämmande isallthvad som var yttradt rörande hypoteksföreningarnes gagn, önskade att mötet. skulle uttala sig för nyttan af hypoteksväsendets ytterligare utsträckning. ; Häradshöfding Ekenman från Jönköpings län: meddelade derifrån vitsord i likhet med de föregående talarne och önskade att mötet måtte gå längre än hrHedlund föreslagit, genom att säga på hvad sätt hypoteksväsendet skulle utvidgas och utsträckas. I Småland äro ansökningar inneliggande om milliontals riksdalers lån å de allra bästa papper, men medel finnas ej inne. För att lätta låns indragande borde-den af finanskomitön föreslagna hypoteksbanker inrättas, och det skulle kanske i viss mån inverka på ständerna, derest mötet uttalade en önskan i denna fiktning. Häradshöfding: Hasselrotk instämde, hvad hans ort (Skaraborgs län). beträffade, ide allmänna omdömena rörande hypoteksföreningarne. Hr Hedlund motsatte sig förslaget att mötet skulle opinera för ett. förslag, hvars detaljer icke voro kända och granskade af mötet