Aftonbladet – 16 juli 1860, sida 3

Kon 9 12 Hafra 6, 86 Kr B art Se rs VS Innevarande år. visa priserna benägenhet att ytter: ligare stiga... I åfseedde på förhållåtdet med ladbgårdsprodukterna vartalären ej bereddattframläggå siffror, men han skulle ha ämnat förskaffa lika tillfredsställande uppgifter-rörande fläsk, kött, ost, smör och talg, både hvad qvantiteten af importen och priserna inom lahdet beträffade. Utan att kunna på stället anföra siffrorna; var talaten i tillfälle att på grund af offi ciella handlingar uppgifva, detimportön ej blött 1858. utan äfven 1859 understeg den för 1857 och att me delprisen uhder 1859 ej voro lägre än 1850, då tullen för smör uppgick till 40 proc. af värdet. Erin rande om den glädjande upplysningen äf den förstc talaren att smör numera exporteras till Norge, kunde talaren nämna att han vid nyligt besök i Helsing: borg funnit att äfven -derifrån utföres smör i icke obetydliga partier, och det till Danmark. För öfrigt hade -talaren i allmänhet-funnit i kuststäderna, som han på embetsresa besökt, ett tilltagande lif och säkerhet i handeln. Uppenbarligen härleda sig dess: för landtmannen vigtiga omständigheter från den rå dande stadgan i tull-lagstiftningen. Talaren vill för öfrigt, då han för blott 1 månad sedan på Riddarhuset haft tillfälle att yttra sig öfver samma ämne, ej upprepa hvad han sagt. Mer då här blifvit yttradt att Sverge vore det endaland der man lagstiftat så liberalt, så måste derpå sva ras att i Danmark: det länge varit tillåtet att tull fritt införa omalen spanmål, potäter och färskt kött Då förslag blef väckt att utsträcka dennafrihet äfven till malen spanmål, bröd, potatismjöl och smör. och då en komitå nedsattes för att undersöka förslaget, bland hvars. ledamöter äfven var jordegare. höjde sig ingen enda röst mot bibehållandet at den förra friheten eller mot dess utsträckande till de sednast uppräknade artiklarne. Den amerikanske författaren Hade blifvit åberopad såsom en auktoritet till förmån för tullars återinfö rande. Tal. kände om honom att han förr-hade hyst liberala åsigter i statsekonomien, men numera ändrat sig. Denne Careys-yttranden ha varit anförda i en under riksdagen utdelad broschyr, riktad emot handelsfriheten. Då der förekommit det yttrandet af ho nom, att Frankrike går i spetsen för civilisationen med Sverge och Danmark, hvilka stater alla antagit skyddssystemet, samt att England går med Turkiet ständigt tillbaka i rikedom, så torde hans statistiska uppgifter icke vara att sätta stort värde på. Tal. åberopade ett yttrande af Michel Chevalier om att lagstiftningen ej bör medelst tullafgifter, utan medelst upplysnings spridande, verka för jordbrukets förkofran, och i det hänseendet hade Sverge på dc sednare åren sett jordbruket. tillgodo. Han hoppade: att fakta öfvertygat jordbrukaren att. friheten ej skadat honom och att det för jordbrukarens .egen fördel ej vore gagneligt att återtaga skyddssystemet Den upplyste jordbrukaren kan vid vetenskapens hand lycklig framgå på den bana, som är beträdd. Talarens ord helsades med lifligt bifall. Kapten Berg önskade en frihet, modererad af 1lagen, eller detsamma som hr Hjalmar Nathhorst. Har. opponerade sig mot hr Odelbergs-förmenande, att in dustrien. gått tillbaka och upplyste, såsom sjelf egarc af. bomullsspinneri, i afseende på denna näringsgren att den starka förökningen af bomullsimporter 185455 ej utgjorde något bevis på bomullsspinneri industriens fallande, utan på jordbrukets och förmögenhetens tillväxt, som satte folket i tillfälle att köpa mer än förut. Mycket bomullsgarn hade äfven gått till Finland. En annan industri, som icke heller gått tillbaka, var sockerraffineringen. Amerika trodde tal. ej lida på jemnförelse med andra-länder. -Spaniens återgång härledde sig ej från frihet, utan tvärtom från tvång och derifrån att inbyggarne, efter upptäckandet af Amerika och dess rika skatter, af vinningslystnad öfvergåfvo den af mohrerna beträdda banan: Åkerbrukets undergång i Grekland och på Island härledde sig från skogsförödelsen. Hafreodlingen och hafreexporten ansåg tal. ha kanhända gått för långt, men ansåg det dock -dermed ej vara så farligt som det säges, ty på många ställen gödslas fälten för hafra, och den betalas så högt, att dettå bär sig. Tal. förordade dock en billig tull å ladugårdsprodukter: Hr Hedlund anmärkte, att om höga priser å jordens alster vore förmånliga, så berde visserligen för några år sedan, då säden stod i ett mycket högt pris i Wermland, detta landskaps-arbetare icke hå utvandrat derifrån för att undgå hungersnöden;utan qvarstannat och varit lyckliga: Exemplet anfördes blött för att visa huru oriktigt det är att draga slutsatser af någöt enstaka faktum, utan att taga i betraktande sakens inre sammanhang. Vid framställandet af den ingalunda ur något kompendium, utan från sunda förnuftet hemtade. satsen, att låga priser -äro-arbetsklassens vinning hade-han naturligtvis-tänkt sig, att de låga priserna skulle uppkomma genom--en-stegrad produktion. Hvad inkastet, att Sverge och England strida med olika vapen, beträffar, så är det sannt att de det göra, enär England verkligen bar det bättre vapnet: frihandelns princip, och vi det sämre: skyddssystemets! Låtom oss då bortkasta. det sednare! Dr Engström från Kalmar län sade, att med officiella siffror kunde visas, det både åkerbruk och boskapsskötsel gått framåt på de sista 30 åren. När på finånskomitånsbegäran upplysningar socknevis inhemitades af allmogen, så visade det sig, ehuru allmogen var tveksam att lemna uppgifter, af fruktan att de skulle medföra ökade pålagor, och uppgifterna således sannolikt blefve för låga, att i de lesta fall landtbruket och boskapsskötseln vunnit en illökning af en tredjedel.. Orsakerna härtill ansåg talaren först och främst vara den vidgade undervis lingen och töredömen af herremän, samt dernäst len fria täflan med främmande producenter. På grefve Adolf Hamiltons förslag beslöts att möets tanka ej: kulle inhemtas genom votering, utan anses uttryckt i diskussionen. Possessiohaten Dyrsson framställde de begge frå sorna: 1) om man hellre ville bygga på ön konstsjord eller på en naturlig grund, och svarade härå tt en bygd grund, såsom en tull-lag, kan lätt rubvas, hvarföre han hellre ville stå på en grund, den får Herre sjelf byggt; 2) vill man hellre ha 1, 2 3 rdr tullskydd pr tunna spanmål eller en jernväg grannskapet af sin egendom? De flesta skulle nog aga jernvägen. Tal. hade för sin del försökt beggt lagen och funnit jernvägen bäst... Men om man nu ;å lokomotivet sattö släper eller drögar i stället för jul, bur skulle det då gå? — Om tullarnes förfaåkare hafätt, hvarföre Har jordbruket då ej gått till aka sedan tullärne blefvo borttagna? Tal. för sin el-hade. förkofrat sig sedan den tiden, Statsrådet Bonsdorlf: Man kan. visserligen säga ill mig: quid Saul inter. prophetas? Men det är lott för att omtala den-faktiska erfarenheten från