Aftonbladet – 16 juli 1860, sida 3

.j gande utförseln af säd, och företrädesvis af hafra .4 under de sednare åren, jemnförd, med.den stora in förseln af ladtigåräspröduktef, Visit att våra jordbru kares förmåga att fylla sina behofver medelst sädes produktionen snarare afän tilltagit. Attladugåras produktionen är -fingd beh hafren exporteras tjena blott till att göda England. Oaktadt hvad som gjort: af rösandE agtöhomer MM. m., är jordbruket i tillba kagående, .naturligtvis. med några lysande undantag Det allmänna är ett bruk, som utplundrar jorden pi dess sista lemningar åf nhärande kraft, skickar u hafren och-svälter ut sin egen boskap för att utbyts säden mot Brasiliens kaffe och Westindiens socker Det är brist på kapital i förening med lojbet-och njutnidgslystdad, som drifva landtbrukaren till ett så dant förfaringssätt; men också bidrager att man förvändt, skilt bränvinsbränningen från jordbruket Skatternas tyhgd; som man skyller på, är ej så får lig, såvidt fråga är om skatter som gå till regerin: gen, ty Hvad hon fär emot med ena handen återge! hon landet med den andra; utan de skatter, som tynga och förderfva Sverge, äro de som det betalar till utländningen. Vi skatta till honöm med vårt! jern, med vår hafra och med de penningar vi upp lånat och hvilka åter utgå. Ytterst kommer landtmannen att för dessa sitta emellan, ty jorden är pantsatt, och han skall till slut nödgas afträda der utmärglade torfvan åt den främmande fordriogsegaren. Se Här det är i Amerika, fortsatte hr Odelberg. Hur. låg är icke moraliteten, hur förfärlig var icke penningkrisen, sker der icke mord dagligdags! der berömde författaren Carey har-beskrifvit jordbruket der, och han har vittnat att tullfriheten på 13 år förstört ett land, som dock inom sig eger Califor niens guldgrufvöt (!): z England, som frihandlarne åberopat till sitt stöd hade blomstrat upp under protektionen, och det hade ej gjort sig fritt förrän både jordbruksoch-fabriksindustrier hunnit den grad af öfverlägsenhet att de måste ligga öfver alla andra länders. Ändock har män der icke gått så långt som här, så att man icke afskaffat tullen ä spätdmål, smör eller fläsk, mer satt. en hög tull å t6, kaffe och dylika artiklar. Hade England öfverlemnat sig åt det laissez faire, laissez aller!s som vi, när det stod på samma stånd punkt som vi nu, så skulle icke heller England stått för oss såsom Hågot exempel. : Vill man se hvad tullskydd gör, så må man kasta en blick på Frankrike: Då det exporterät jordbruksalster för 180 millioner francs, har det icke importeråt för mer, än 20 millioner. Frankrike är rikt och mäktigt i följd af tullarne. Amerika är ruineradt i följd af fribeten. Se der äfven vår utsigt! utropade tal. patetiskt. Hr Odelberg slutade med förklaring att han inga: lunda hade någonting emot frihet inom. landet, utan trärtom var tacksam. för att regeringen gifvit landtmannen frihet att sälja sina produkter hvar som helst sämt upphäft skråen; men mot friheten iförhållande till utlandet var han af sitt samvete manad: att protestera, ehuru han förutsåg att det ej skölle göra verkan på denhna plats. Hr Hjalmar Nathorst yttrade sig i sammåä syftning som hans fader. Man har gått för långt, då man gjort Sverge till det mest frihandlande land i verl den, och England, som man åberopar, upptager ännu en årlig statsinkomstaf.-5!,, millioner rdr ensamt för import af ladugårdsartiklar Härvid är att märka,att i England den iödustriella befolktingen utgör ?4 och den åkerbrukande blott !,, då i Sverge dermot den förra klassen icke utgör mer än 20 procent.— Här råder samma olyckliga system som när man på en egendom säljer bort allt hvad som behöfves för jordens bestånd och oupphörligt utsuger den. Vi behöfva -ej högt, men -åtminstone något skydd för -ladugården, emedan utländningen har större. kapital, lägre ränta, mildare klimat. och ej behöfver lika länge som vi inneföda sina kreatur. — Filantropien påstår väl att det är kristligt att laga så, att arbetaren får sina lifsförnödenheter för billigt pris, men erfarenheten har tvärtom lärt oss 1855—56, att med höga priser följa höga arbetslöner. Nu är förhållandet omvändt. . Engelske finansmistern .har också yttrat den meningen, att man ej bör arbeta för låga priser, utan för utvidgad afsättning. Grunden till en nations västånd är i allt fall ytterst och väsentligast en god jord. :Öfverallt der jorden är god, lefver arbetaren lycklig, men der jorden är utsugen, der ärarbetåren fattig: Generaltulldirektören Fähkreus. Ett af -de skäl, som -väsentligast ledde rikets. sednastförsamlade ständer att besluta -tullfrihetens-medgifvande, var att de dermed ville betrygga lagstiftningen mot de täta omkastningar, som förr lände ömsom producenten och konsumenten till skada. Då det nu ifrågasattes att återgå till tullskydd och dermed följande orsaker, har man att undersöka trenfe anledningar, som skulle kanna göra sådant behöfligt. De innefattas i följande trenne frågor: Har under den oinskränkta tullfriheten den utländska konkurrensen varit för den inhemske odlaren mera besvärlig än förr? Har exporten varit af mindre tillfredsställande beskaffenhet? Slutligen: ha priserna oskäligt nedgått ? Den förste af de talare som yttrat sig öfver denna fråga, har framlagt siffror som visat förhållandet med spanmålsutförseln under vissa perioder. Här skolänt anföras nppgifter för livartdera af åren 1857, 1858 och 1859, för hvilket sistnämnde specialsammandragen nu-äro -afslutade; — De föregående årens export har det ej ansetts tjenligt att upptaga, enär ett undantagsförhållande då var rådande i följd af do ryska hamnarnes stängning. Året 1858 varej heller normalt, emedan landet då ännu var lidande af krisen. Importen utgjorde 1 857 1858 1859 Hvete tr: 39,000 17,000 2,000, Råg 174,000 49,000 32,000. Korn -72,000 3,000 9,000. Hafre 8,000 1,000 1,000: Hvetmjöl Ctr. 282,000 185,000 164,000. Rågmjöl 2,613,000 41;000 108,000. Exporten utgjorde 1857 1858 1859 Hvyete tr 13,000 37,000 83,000. Råg 29,000 139,000 143,000: Kom 186;000 236,000321;000: Hafre : --620,000--957,000 1;039;000, Den förste talaren har redan anfört den betydliga exporten. detta år från Götebörgs ock Bohus län: Från städerna Helsingborg, Landskrona, Engelholm och -Malmö var i år utfördt 127,000 kubikfot hvete, 20,7 00 -kubikfot råg, 85,900-kubikfot-korn; 1;354,000 kubikfot hafre och 42,000:-kubikfot ärter. Från Norrköping och Söderköping har underrättelse ingått att atförseln derifrån varit liflig och öfverstigit fjolårets qvantitet; i Ystad är förhållandet enahanda? ; Angående priserna äro från mäklare, underrät: telser inhemtade och af dessa har befunnits följande örhållande mellan medelpriset för 1850 och för 1859: 1850 1859 Ivöte rdr 17!, 19 låg 12, 12,