tv — Gefieborgs läns landtbruksmöte: Härom skrifvesi tidningen Helsingen för den 13 detites: 3 Länets .hushållningssällskaps möte i tisdags på Kilaforss var temligen talriktbesökt af kringboende stindspersonersoeh allmogey deri,inbegripna ett icke obetydligt antal fruntimmer. På morgonen anlände med brukets åfgbåt öfver Bergvk en del-personer från Mo och Söderhamn. Morgonerir var den vackraste man kunde tänka sig, och den Våg vi hade att färdas riktigt Aaturskön; sjön Bergvikens stränder gåfvo emellanåt betraktarentaflor, synnerligast vid dess vestra ända, hvilka erinrade om Mälarens stränder. Man anlände i temligen god tid till Kilaforss, der ledamöter af hushållningssällskapets förvaltningsut skott voro sämlade, nemligen hrr ordföranden lands höfding Prytz, vice sekreteraren landskamrer Södermark, häradshöfding Lönnerberg och kapten Norden; adler. En stör tröskladå var praktfullt inredd uti tvenne afdelningar till diskäössionsrum och för exposition af landtmänvaprodukter deh hisslöjd; derutådför trenne tegar slagnatill fält för profplöjningen samt för plats till expositionen af kreatur, som fram på förmiddagen: blef temligen stor. Sedan man tagit den btställda expositionen en stund i betraktande, öppnades mötet kl. 11 af hr landshöfdingen, som helsade de nätväräfide välkomna, hvarefter skröds till val af prisdöräre, hvartill titsågos: för bedömande af pröfplöjningen: brukspatronen C. A. Rettig, gästgifvaren Per Larsson i Bollnäs och bonden Nils Larsson i Hullsta; för kreatur: länsagronomen Anckarsvärd, Nils Larsson i Lilltjära, A Engman i Långbo, JoH Persson i Segerstå, Olof Bostrand i Skog, Daniel Olsson i Sörby, Hanebo socken; för slöjd och redskap: prosten Tjerneld, rådmannen: J.; G:. Brolih, brukspatrongssörna Rettig och kaptenskan Brehmer, samt två eller tre qvinnor af bondeståndet. d : Härefter börjades diskussionen, af de uppställda frågorna, hvarvid först den om djurläkare förekom, Denna föranledde en ganska liflig diskussion. E Prosten Tjerneld .väckte en. motion om anställande af en person, som endast kunde egna sig åt undervisningen om dikning, enär sådana alldeles icke förekomma hos allmogen i större delen af Helsingland. Utskottets fråga; om hvilka åtgårder änses böra vidtagas för att verka ett höjande-af ladugårdsskötseln och huru ett bättre beredningssätt af koladugårdens förnämsta produkter, ost och smör, skulle kunna blifva mera allmänt hos allmogen, besvarades hufvudsakligen så, att man i förstå rummet hade: att bereda : sig tillgång till bättre foder och utfodring än hvad som för närvarande är förhållandet, ty i allmänhet har man för stora ladugårdar i jemförelse med fodertillgången, och, hvad som är väsendtligast, foderodlingen är ingen, utan utfödringen sker med magert ängshö och Halni, som icke-åro nog kraftiga att deraf nära djuren såsom det behöfves. Frågan om hvilkeh inverkah kronans i länet av. lagda stamholländerintöfvat på boskapsafvelns förbättring ansågs nästan vara besvaräd,i sammanhang med den näst föregående; så länge ej ett battre foder finnes, kunde. man säga att. holländeriet icke kan utöfva någon särdeles nytta. Det lade således ytterligare vigt vid sjelfva foderodlingen. Härefter förekom den för-helsingarne mest brännande frågan, den om Helsinglands skiljande från Gestrikland för bildandet af ett särskildt hushållningssällskap. Denna föranledde också en ganska intressant och-vidlyftig diskussion, under hvilken brukspatron C. A. Rettig och häradshöfdingen Lönnerberg uttalade sig för, samt landskamreraren Södermark och prostarne Dahlström och Söderberg emot delingsförslaget. 4 Å ä Sedan expositionen och profplöjningen härefter blifvit tagen i närmare skärskådande och prisdomarne appgifvit sina förslag, skedde prisutdelningen, dervid ör kreatur utdelades 9 priser, för plöjning 3 och för löjdalster 14. Dessutom nämndes med beröm en på ;gendomen Florsbacka förfärdigad, hr ingeniör Blomsren tillhörig bikupa efter Dzierzons metod. Sedan ingenting mera var att föredraga, utsattes nästa sommarmöte för södra Helsingland att hållas . Bollnäs. Efter mötetS slut intogs uti ett stort tält på tägten vid mötesplatsen middag, dervid aptit och velåtenheten nfed dagen kryddade rätterna; derefter samlades man åter uti diskussionsrummet omkring en ål, der skålar och tal, glädje och munterhet utgjorde len angenämaste -: desert på hela den vackra mötesinrättningen. Hr brukspatron P. C. Rettig hade derfter en sexa uti mangårdsbyggnaden för deltagarne mötet.