Aftonbladet – 11 juli 1860, sida 3

Ceretter töretogs val till suppleant bland bankofullmäktige och till statsrevisorer, hvars resultat på! annat ställe i bladet omnämnes. i Lagutskottets betänkande n:r 33, med förslag tilll Joy konkurslag samt nya lagar, angående boskilnad ,.iJoch urarfvagörelse, blef derefter företaget. Först II föredrogs ingressen, och i anledning af utskottet: il förslag om upphörande af adelns forum privilegiaIÅ lum i skonkursmål uppstod en längre diskussion. il För afslag ådetta förslag talade hr von Printzensköld, såsom -varande både skadligt och olämpligt. 1 Så länge adelns sjelfskrifvenhet fortfar, så måste detta privilegium qvarstå,på det att icke, enligt riddarhusordningen, obehöriga personer måtte inkomma i på riddarbuset. Talaren uppläste hr Carlesons reseri vation vid 1850—51 års riksdag, då ett liknande förslag väcktes. Kunde dessutom icke fattahvad adelns privilegium hade med kreditlagstiftningen ati göra. Talaren varnade dessutom för dylika eftergifter, hvilka alltid framkalla större anspråk, och Åförvånade sig dessutom öfver den ringa skytdsamhet hos utskottet, som gjort att dess 33:dje betänkande nu först efter åtta månader inkommit, och då ståndets bänkar stå tomma. I motsatt:fallskulle det icke vara så lätt att få majoritet för ett dylikt förslag, som åsyftar att borttaga en fördel för ståndet. För bifall till förslaget talade grefve E. Sparre, som upplyste om att hr Carlesotis reservation gällde upphörande af detta adelns privilegium i andra hänseenden. Bästa beviset derpå vore att reservanten denna gång frångått sin mening och tillstyrkt detta förslag, då han varit föredragande af ärendet införhögsta domstolen. Talaren kunde icke fatta hvad fördel det vore för en adelsman att hafva hofrätten till forum. Antaget att han är boende 1 Wermland eller i Norrland, så måste han. resa 50—80 mil för att inställa sig för rätta och beediga sin konkurs. Och hvilken svårighet innebär icke detta för borgenärerna, söm för det riesta äro bruksarbetare, smeder, landtfolk, m. m. och hvilka i Stockholm med Kostnad och olägenheter skola bevaka sin rätt. Äflas ridderskapet och ädeln att vidhålla rättigheter, som för detta stånd äro af ingenvigt eller fördel, men som för andra innebära förluster, så fruktade tal. att detta skulle ännu mera öka den afvoghet, hvarmed de andra klasserna betrakta adelns öfriga privilegier. Förslaget i sin helhat afser att befria domstolen från att så mycket söm förut ingripa uti. konkursernas utredande; den skulle nu utnämna en ombudsman, som skall mäkla fred mellan parterna o. s v. Detta gäller äfven om hofrätten, och således torde adelns forum hafva med kreditlagstiftningen att göra. Med grefve Sparre instämde hr W. F. Dalman, friherrarne Rehbinder, A. C. Raab och Creutz, hr Olivekrona, grefve Lagerbjelke och hr R. T. Cederschiöld, hvilken sednare, i afseende å Hr Printzenskölds uttryck om att adeln icke borde afstå från denna fördel, anförde att det vore första gången som tal. hört hr P. vara oartig mot ståndet, ty enligt dennes yttrande skulle det se ut, som om det vore en fördel för ridd. och adeln att få så många cessionanter ibland sig som möjligt. Från en sådan fördel hoppades tal. att ståndet så länge som möjligt måtte blifva förskonadt. — bs Sedan hr PrintZzensköld ånyo uppträdt. emot den missriktade liberalism som låge i detta förslag, hvars antagande en dag skulle köra ut adeln ifrån riddarhuset, framställdes proposition på bifall, hvilken med nästan enhälligt ja besvarades. Hr Printzensköld begärde dock votering, hvilkeo utföll så, att utskottets förslag bifölls med 45 röster emot 6. En af hr Printzensköld väckt motion om att till flottans civila embetsmän måtte utsträckas det stadgande rörande löneafdrag vid inträffande sjukdom m. m., som vidare meddelats såväl civilstaten som armens tjenstemän, remitterades till statsutskottet. Ståndet åtskildes kl. half 3, och plenum fortsättes i afton kl. 6. i Presteståndet. Lagutskottets betänkande n:o 31, tillstyrkande, i anledning af väckta motioner om föreskrifter till betryggande af besittningsrätt till fast egendom och af inteckningssäkerhet, en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan, att ett förslag måtte utarbetas till de stadganden, som i nämnde hänseenden kunnä erfordras, för att till rikets näst sammanträdande ständer framläggas, föredrogs och bifölls utan diskussion. Härefter förekom lagutskottets utlåtande n:o 39, i anledning af gjorda anmärkningar mot utskottets betänkande n:o 20, innefattande yttrande öfver dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående mord, dråp och annan missbandel, dels ock enskilda motioner i enahanda ämne. Utskottet upp tager till besvarande alla de 4S, som från riksstånden blifvit återrerhitterade, och antogs utskottets hemställan om.5S 8, 11, 12, 15, 24 till 26, 51 till 54 samt 37, hvaremot hemställandena om 1, 2, 3 till 5, 30 37 och 41 afslogos och antogs i stället Kongl. Maj:ts förslag i dessa paragrafer, hufvudsakligen på yrkande af professor Sundberg. 20, mom. 1, antogs enligt kungliga förslaget; men mom. 2 af samma . blef efter votering med 26 röster mot 16 af ståndet helt och hållet afslaget på förord af riksarkivarien Nordström. Biskop Anjou och professor Sundberg talade för bifall. I 38 bestämmes straff för den, som gör misshandel å skyldman i rätt uppstigandeled. Riksarkivarien Nordström önskade ett tillägg till utskottets förslag, så att efter skyldman skulle insättas orden veller å sin makar, och antogs detta förslag, likväl efter votering med 33 röster mot 10, som önskade bifall till atsköttets hemställan i dess Kelhet. Utskottets förslag, att ingressen skulle bibehållas lika medhvad i det förra förslaget blifvit tillstyrkt, blef till afgörande uppskjutet till nästa plenum. Vidare föredrogs bevillningsutskottets utlåtande n:r 27, i anledning af erhållen återremiss i vissa delar af betänkandet n:r 23, angående tullbevillningen. Alla af utskottet gjorda förslag biföllos med undantåg af tullen å artikeln ättika vid införsel. Förslaget innehåller att denna vara skulle draga en tull af 6 öre för , och för bifall härtill yttradesigprostarne Mel6n och Lindberg. Prosten Sonden föreslog i .enlighet med. sin reservation, att tullsatsen skulle blifva 8 öre pr 4, äfvensom det tillägg att ättika, blandad-med så mycket bränvin; att den icke är tyngre än vatten, förtullas så, som hölle den halfva sin vigt alkokol, och i detta yrkande förenade sig komminister Beckman och doktor Sandberg. Genom votering med 26 röster mot 13 antogs prosten Sondens förslag. Samma utskotts memorial n:r 28, i anledning af.riksståndens skiljaktiga beslut, angående tullbevillningen, innehållande förslag till voteringspropositioner i förstärkt utskott, biföll, hvarefter ståndet åtskildes kl. 2 eftermiddagen. Borgareständet. I dagens plenum föredrogs först expeditionsutskottets förslag till ständerdeputeradenas adress till D. M. vid kröningen i Norge. Hr Trägårdh hemställde, om j, efter det öde förslaget rönt, det vore lämpligast, att de deputerade sjelfva finge mellan Big afgöra öm innehållet af ifrågavarande adress. I samma syfte yttrade sig hrtr Wahlbom, Ridderstad och Dahm. Hr Schwan undanbad sig dock detta förtroende, då svårigheter mötte för uppfyllande af denna önskan, äfvensom det kunde anses mindre lämpligt, då expeditionsutskottet redan tagit befattning härmed, hvarföre ban yrkade återremiss. Häri förenade sig herrar Berger, Kock och Blanche, den sistnämnde med det tillägg, att expeditionsutskottet härvid borde jakttaga så mycken enkelhet och värdighet, som möjligt, samt afstå ifrån att beträda poesiens område. Förslaget återremitterades. F Härefter förekom sammansatta bankooch lagutskottets betänkande nr 1, i anledning af K. M. proposition om den fria räntan. En längre diskussion uppstod härom, hvarcnder bifall till den kongl. pro: positionen förordades af hr Renström, hvilken äfven i ämnet afgifvit en motion, Wallenberg och Lallerstedt, hvilka förfäktade. de grundsatser som i allmänhet anföra för räntefrihet, hvaremot hr Rydin I SR RA RR AR 1 u