Aftonbladet – 9 juli 1860, sida 2

Det är då väl, värdinnan kan tro att det är min mor-eller någon gammal tant, ifall hon sett henne,, tänkte han förargad. Ni -svarar inte; Jag vill väl inte trö att ni behöfver -vara svarslös, inför en gammal, bepröfvad vän, eller att jag misstagit. mig, då jag trott min löjtnant vara ett undantag från andra spektakelmakare. 3 Jag har flera gånger ämnat mig upp, men ... Men haft vigtiga förhinder. Åh, jag kan ana hvari det består — jag har nog hört glunkas om -åtskilligt. FE Verkligen I Men .-hvarföre är inte den nya nattrocken på? Var den inte i smaken ? Jo, tack bästa fru Kulling, den var förträfflig, men jag ... Men Jlöjnanten sätter ej värde mera på fru Kulling, eller hennes välmening. Missförstå mig -ej! Jag sätter alltför. stort värde på den. :Jag nännes ej begagna den annat, än vid extra, särdeles högtidliga tillfällen. 7 Nå, men nu, då jag är här! Låt mig blott se huru den passar; låt mig se om inte fären tar sig väl ut till löjtnantens mörka, ståtiga ansigte. Jag gladde mig åt det i flera veckor,ty det är en fin och elegant nattrock; sådan den bör vara åt dei vackraste och sötaste karl i hela Stockholm. Bååt sneglade orolig åt det tomma klädskåpet. Inte i dag, för!åt bästa fru, men jag har vigtiga förrättningar. Jaså, det står så till. Nattrocken är borta, kan jag förstå. Kallt och förskräckligt är det här också, ingen acasia, ingen trefnad. Löjtnatiten är-således: inte hemima mera, allt stryker med kan jag förstå för de der täta pro: menaderna åt söder., Men huru —