Aftonbladet – 7 juli 1860, sida 2

lir Z. Nonnen erinrade attt grunddikning orde föregå användandet af alflugkfare. Baron Hamilton medgaf detta, och omtaade som ett resultat af gruhddikning att han utsött 20 sklp. timotej och 10 skålp. rent lörverfrö på ett underdikadt fält, Första året m-janträngdes timotejen alldeles af klöfvern; västan så året derpå; tredje året, i år, hade imotejen återfått väldet, men klöfvern var vida talrikare än under vänliga förhållanden. Rören vöro på 2 alnars djup nedlagda med I5 alnars distans. Tal. prisade den förträffiga jord, som funnes i dessa trakter. Vi rån upplandet, söm få bryta oss genom stenarne ill hvarje jordlapp,; kunna ej ens skryta af att i våra trädgårdar hafva en sådan jord, som den Vanliga åkerjorden här-i Bohuslän. Dock hade tal. funnit att jorden. vore stadd på återgående i godhet, emedan den för mycket utsuges i förlitande på dess rikhet. Derföre kunde man ock i talarens hemort, hvarest man ordentligt. uppodlade. sin jordy nu få lika rika, öm ej rikare skördar, än här. Man behöfver dock endast använda grunddikning, för att underhjelpa jordens produktionsförmåga: Då tunnlandet jord hör säljes för 750 a 1000. rår är ju 75 rdrs omkostnad för tunnlandet till grunddikning en småsak, helst dikvingen ger a 3 tunnors högre skörd pr tunnland. Ordföranden anhöll, att man måste återgå till den egentliga frågan; samt berömde Fuxfo:d Sons lökomobil såsom bränslebesparande. : Hr Möller från Julpa förördade tvenne fröreisningsmaskiner: sin -på expositionen utställda omvridningsplog, till hvilken modellen af landtbruksakademien blifvit införskrifven från England, sämt likaledes utställda träharf. Hr Wärn upplyste att tröskverk af Charles Burrell funnes Hos statsrådet Weern och kammarherre Sköldebrand, om hvilka måhända några upplysningar kunde erhållas. Kammarherre Sköldebrand förklarade sig fv:it belåten med sitt. -Ansåg en af samma fabrikant förfärdigad såningsmaskin för flytände gödsel i hög grad förtjent af uppmärksanhet. Tal. hade i år pröfvat densamma. Hr Hj. Kylberg ansåg att radränsare alltid mäste finnas der radsåningsmaskin begagnas, och uppställde derföre den frågan, hvilken sådan vore den bästa, Tal. ansåg en af landtbruksakademien införd och af Smith förfärdizad vara ganska ändamålsenlig. Crdföranden bekräftade detta. Ryttmäst. Möller föreslog, att då den bestimda tiden för sektionens sammanträde nu vore ändad, och allenast en fråga blifvit genomgången af de 10, frågorna 14, 16 och 20 (om kaälkoch mergelgödning, om latrinspillningens tillgodotagande samt om beredandet af brunhö) måtte komma först på dagordningen vid sektionens nästa sammankomst och då inledas af professor Miller. Efter en invändning af häradshöfdingen Böös, som ej rätt uppfattat siste talarens hemställan, föreslog ordföranden denna till proposition, hvilken bifölls. Då ej flera talare anmält sig, upplöstes sektionen.