Aftonbladet – 7 juli 1860, sida 2

hände den olyckan, att en planka slog till vå af åskådarne, bägge hemma i Göteborgs så att den ene blef rätt allvarsamt skadad och den ändre äfven fick en svår kontusion, (cke mindre än 4 läkare funnos händelsevis på stället, och de bägge skadade blefvo und.r den bästa vård burna till lasarettet. Ofverläggningen den 4:de rörande åkerbruksredskapen. (Efter Göteborgsposten.) Sektionen för åkerbruk (kl. 8—10 f: m.): ordförande hr Hj. Nathhorst, vice ordf. hr P. W. Ekman. Till besvarande upptogs den 11:te af de uppställda frågorna, eller den 1:sta inom åkerbruks-sektionen, så lydande: nFäfbå under de sednaste åren några nya och ändamålsenliga åkerbruksredskap blifvit inom landet använda, och har ångkraften härvid börjat vinna något afseende ?v Hr -Thermenius från Eskilstuna redogjorde för fördölarne af de tröskverk, hvilka af honom förfärdigas och hvarå prof funnes å ttställningen. Dessa skulle vara att säden blir särdeles väl uttröskad, hvarvid säden och halmen noga skilja sig åt; halmen blir ej heller krossad, hvarigenöm -den längre bibehåller sin kraft och är förträftlig till taktäckning. Hr sJuhlin-Dannfelt prisade den vackra samling af svenska plogar, som befunne sig på utställningen, och hade af densamma funnit, -tt våra svenska. tillverkningar i denna branche ej; stå efter de utlänasra i annaträn yttre: glans och polerad yta. Ansåg sköttska plogar vara tjenligare för oss än de mera kompli-. cerade engelska. Anmärkte att man i Skottland alltmera börjat förkorta plogrocken på bekostnad af åsen, genom att gifva en högre böjning åt denna. Hemställde till ordf., hus råvida ej denna fråga kunde så utsträckas, att man kunde få omnämna redskap, hvilka visserligen ej ännu blifvit i landet använda, men snart nog torde bereda sig väg dit. Efter framstäld proposition beviljade mötet detta; hvarefier 4tal; redogjorde för åtskilliga mya rådskap, hvilka han nyligen vid ett besök i England och Skottland haft tillfälle taga i betraktande. Deriblänid i Skottland en ny skördemaskiny hvilka redskap alltmera börjå komma i bruk; denna maskin öfverträffade sina föregångare, men: man -hade ännu ej lyckats få denzså fulländad som den bör vara och nog med tidenzIblir; af såningsmaskiner håde,-synnerligast.en för :ådd afroffrön väckt uppmärksamhet. Den liknade till idn den Lindqvistska svenska med roterande skifvor; men hade företräde framför denna genom större tyngd, så att den ej afvek för hvarje större koka; utan säledes åstadkom en jemnare sådd. I Londons magasiöer för försäljning af landtbruksredskap hade en ny och ändamålsenlig -skumplög observerats, hvilken i korthet redogjordes för, samt en kedjeharf för hopsamlandet af ogräs, hvilket hon rullar tilisanäifrans i stora Vältar. ir Z. Nonnen instämde med.hr Dannfelt i utt skottska: plogen bättre passar för oss, dock med ett undantag för de engelska plogarne med hjul. Det vofe ej redskapens tyngd som afgjorde huruvida den vore lätt eller svår. att köra. Den skottska skumplogen kan ej hållas stadig i torr jord, hvilket är ätt med hbjulplog, som dessutom hade många ndra goda egenskaper; dock måste marken för densamma vara jemnoch-grunddikad. Hr Juhlin-Dannfelt medgaf att bjulplogen nade bestämdt företrädet i ett fall, nemligen att dess skötande erfordrar personer med mindre vana och skicklighet. Skottland, som nar öfverflöd på skickliga plogkarlar, kan lerföre lika sbra använda sinskumplog. I England använder man till och med pojkar att sköta hjulplogen; för oss kan den således vara af vigt, då vi sakna tilltäckligtskickigt folk. Brukspatron Lemartsson wpplyste att hjulolögen hufvudsakligast tillkommit för att användas på den lösare och sandigare märken England, hvilken man villebereda för hvetekörd. Här bildades genom denna plog en korpa, hvilken utgjorde vilkoret för att denna nark kunde för sådant ändamål användas. in hjulplog skulle sålunda på våra sandfölt kunna medföra nytta; men ej på andra stälen. Den tar upp en alf, som är oduglig och läpper gödseln igenom, Pålerjord och svartnylla med lerbotten vore den äfven oduglig. — Genomgick derefter frågan närmare, och illkännagaf sig hafva användt en lokomobil rån Lincoln såväl till tröskverk, tegelslagling som sågning med kanttrissa om 52 tums liameter. Den fordrade dryg: eldning och tunde ej gerna, åtminstone i Wermland, i sågding täfla med vattensågarne. Som bevis på naskinens soliditet anfördes att ej en skruf ns på densamma behöft tilldragas efter 6 å 3000 tunnors aftröskning. Ansåg ångmaskier nödvändiga för jordbruket för att få aretet jömnare fördeladt. Ryttmästare Möller: upplys:e, att i södra Ialland och Skåne användes 5 lokomobiler.(