Aftonbladet – 7 juli 1860, sida 2

Man -hade här gjort sig mycket stora förhoppningar om verkan af landtbruksmötets lockelser... Man såg maskiner och redskaper strömråa hit i: dagligen växande mängd, man tog i betraktande den lätta kommunikationen med Woestergötland, Jönköpings län, Öster: götland och Nefike, samt medelst ångbåtar äfven med Halland, Skåne, Danmark och Nörge, från bvilka sistnämnda länder mången jemväl motsåg besökande. Alla händlände försågo således sina lager fullständigt, etalera le dem på bästa sätt samt annonserade sin åffir genom tidningarne; alla Hotellvärdar och resauranter fejade upp sina hus, försågo sig Med ökadt antal betjening och kuverter m. m samt stegrade priserna. De öfverdrifna förboppningarne ba blifvit besvikna, såsom alltid sker; men de sansade beräkningarne ha deremot fullt slagit in. I denna stund äro ber äv 1500 deltagare i. mötet antecknade, ar hvilka omkring, 1000 icke äro bosatta i Göteborg. De äro kemna från nästan alla delar af landet. Många läns hushållnings: Isältskap hafva ditsändt representanter. De fredän. kända bland dessa äro: från Nerike baron Hugo Hamilton på Boo, brukspatron G. von Hofsten och brukspatron Dugge på Liatorp; från Malmöhus län pastor Wulff; från Westtoanlands major Edman; från -Upsala professor Arrhenius; från södra Kalma) län hofstallmästaren Beijer och direktör Kyl berg, från Hallands löjtnanterna Lindhe och Mubl; från Kristianstads hr Henschen; från Linköpings grosshandlaren Swartz och Tlöjt pant Weidenhjelm; -från Stockholms kongl. sekter Odelberg på Enskede och brukspatron Tamm.på Tvetaberg; från Wermlands hr Stenström. ochJocknitz; från horra Kälmaj län brukspatron De Mare och major Elliot; från Falu hr Reipb.Nathborst; från Jönköpiogs kapten von Otter; från Blekinge baron Rappe, häradshöfding Gådd och ägronomen Rapp; från Gefleborgs hr Jälin-Dännfelt och friherre von Otter. — Joke något föregående dandtbruksmöte har haft på långt mär så mångå deltagare som detta; och det försäkras allmänt att icke. heller någor exposition af RASER a RR AL oh 6 PR AR landtbruksredskaper och maskinet varit så rikå. och fullständig som dennay hvarker i Sverge, Norge;-Danmark eller norra Tysklånd. . Hade dennarriktaltighetvarit bekant på förhand, skulle äfven de söfverdrifna förhoppningarne om Göteborgs öfversvämmande med frätolingar ha blifvit temligen nära uppfyllda. -Jag återkommer till.denna exposition, hvilken jag redan i föregående bref vidrört i förbigående. Anmärkningsvärdtoch sorgligt är att allmagen synes sakna representanter vid mötet. För den synes HusKållningssällskapernas köosthadsfria möten ännu vara nog. . I förgår eftermiddag .hölls i .mötets lokal ett mycket intressant föredrag -af.-konservatorfi i Kristiania doktor Schibeler rörande odling i Norden af utländska växtfrön. Denne dr Schiibeler har :i Norges hufvudstad drifvit såI dan odling isstor skala; och från :honomha kommit till mötets:exposition icke mindre-än 400 -profver,; .väl förvarade: isglasflaskor, af: ä!lehafida föderväxterj skidfrukter, frön m, m, af. både norskt och främmande ursprung. En dylik .samling -harGöteborgs sambhälle fått löfte om, derest det vill: ätaga sig ätt förvare. den iett-museum. Mer Göteborg sak! nar ännw en lokal för ett möseum. : Gårdagens (förhandlingar börjades klockan 8 på morgonen. med öfverläggningar inom sektionen för åkerbruket. Den första frågan, som framställdes, och den enda, som intill Klockan 10 hann besvaras, var: Hafva under de sednaste åren några nya och-ändamålsenliga åkerbruksredskap: blifvit inom landet använda; och-harsångkraften härvid börjat vinna något afseende? ) Den förra delensaf denna fråga erhöll många. jakande svar från olika delar af landet, under det att från andra klagades, att isynnerhet (ållmogen ärm icke hunnit långt medr-att lägga sig till nyare redskaper. Den skdnare delen af frågan, om ångkraften, besvarades med. vitsord, att. denna börjat på några få ställen: användas och att man mer och mer inser dessgagn. N (Vi meddela längre ned, efter Göteborgsposten, en: närmare: redogörelse för denna del af dagens öfverläggningar.) i Sammänkomsten med sektionen för binäringar öppnades af grosshandlaren Wern, som framställde till diskussion 27:de frågan: Då skogshushållningen tvifvelsutan är en af lan-. dets vigtigaste angelägenheter, synes detvara statens pligtsatt-;dels:förekomma skögarnes sköfling, dels, der sådant egtrum; befrämja deras återväxt, — hvilka lagstiftningsåtgärderanses i båda fallen ändamålsenligast ? : Under diskussionen förnams, att farbåga ganske allmänt är rådande för skogarnes utrötande och deraf följande :förderf för både lånd: och folk. Några ville-stäfja detta utrotände genom hämmande lagar — ända derhän, att trävaror ej skulle få transporteras utan forsedel —; andra, med baron Hugo Hamälton i spetsen, ville att staten skulle efters hånd, och när tillfälle yppade sig. att göra det för godt pris, inköpa vanhäfdade hemman såmt dåliga jordstycken i-större eller mindre) lotter, för att å dem odla skog, till gagn för bygden och till godt föredöme för andra. Andra åter protesterade mot allt statens ingripande. i.och förmynderskap öfver enskildes hushållning, förmenande: att här, såsom i andra afseenden och i-andra länder, missbruken nog blifva rättade af sig sjelfva. Flere talare förordade, hvad mötet äfven beslöt uttala 8åsom sin gemensamma tanka, att man borde förblifva vid den opinionsyttring : rörande skogshushållningen, rörande skogens återväxt och rörande den enskildes rätt öfver sin skog, som blef. uttryckt vid allmänna landtbruksmötet i Lidköping, dock med iakttagande af den vid: det gednare landtbruksmötet i Upsala beslutade modifikationen, att betesrätt å skog icke må vara någon betagen, Då ördföranden frågade, huruvida mötet äfven gillade baron Hamiltons förslag, svarades derpå några jany.så att mötet kom att formelt instämma i önskningarne om ett storartadt statsskogsodlingssystems införande. Ordföranden, herr Wern, inlade sin protest såväl häremot, som mot allt ingripande i den fria dispositionen , ek mt fan RR ER TS TT