Aftonbladet – 5 juli 1860, sida 1

Atliniel!... Fröken rätade på sig. Gumman. bade skäl att: bli. stött; du var förfärlig den aftonen vi skulle hafva bal här. Börjar du pu igen. . Efter det är du, som förolämpat dem, så vore det din skyldighet att skrifva först. Har du inte-tänkt på det2 Nej; det bar jag verkligen inte. Ja, men. gör det, skrif och önska godt nytt år, det är ett så passande tillfälle. Fröken? Albertina Reneke på Rydbonäs behöfver inte förödmjuka sig för en gammal stackare uppe i Urvädersgränd. Så kan jag skrifva till Emilia då. Det var en god ide. Det skall riktigt roa mig. Ack, det vår en ganska nätt flickå, bön förstod-sig på att förskingra all tungsinthet och .melankoli. . Åbja, hon excellerade i lismeri. Men det är många som kunna spela komedi gallant Med ten gammal gödtrogen närr, och den som vill bafva nöten får taga skalet med.v Du tror således att -ilia var så förtjust j! miga Iate i dig, men i Rydbonäs. Hon visste Inog att klappa barnet för am nans skull : nJo, de fruntimmernal..De känna till hvar I andrås syndaregister. Det är ändå bäst att vara jungkärl. Seså; tänkte fröken: Albertina med hemilig skadeglädje. Nu slipper man väl at I böra: loftal öfver henne. några dagar igen. Ochb : skulle det verkligen blifva något uta I medi brefskrifningen. sä ör det godt att jag har nyckeln till. postväskan. i Vi lära bli ensamma hela julen här,, bör jade ibaronen med en suck. i Duwbjöd ju major Silfversvans ut till Nys årsdagen ? vaj men han här betackat sig, fröken Ej