Aftonbladet – 4 juli 1860, sida 1

mt de da as RI SR ART oc RR TKA kats vederlägga en enda af dessa anmärkningar, och han har derjemte genom förbigåens det af allt det väsentliga i frågan visat Huru svag han sjelf känt sin sak vara, Redati på första raderna tillåter sig insändaren, Som tecknar sig M., en uppenbartogrundad uppgift, då han säger den ifrågavarande skriften vara ofentliggjord, för åtti någon mån bemöta de orikfiga uppgifter äc. rörande medicinska fakulteten, Hvilkå Aftorbladet-tillåtitsig?. Denna skrift har nemligen ingalunda varit ofentliggjord, i detta ords rätta och van: liga betydelse; ty den har RKvarkeh värit i bokhandeln för allmänheten tillgänglig eller på annat sätt ? allmänt tryck publicerad. Den har tvärtom hålhts så Keralig söm möjligt öch endast blifvit till ledamöterna af statsutskottet utdelåd: Egentliga äddamålet med dessvuti gifvahde har således icke varit att bemöta vära framsfällningär, ty Man bemöter icke en tidning; soi läses öfver hela riket, med en i någrd fåexiemplar utdelad Skrift) tandet lä rer väl:ha varit fullkomligt enahändå meåd det, från hvilket de vid föregående Tiksdagar på samma sätt utdelade brosökyrerna ledt sitt re Så snärt någon för akademien i Upsala ömmande fråga är å bane, har man den uppmärksämheten mot vederbörande uti skottsledämöter att gratis lemna dem en liten vältalig skrift i ämnet. Så 1851, då rslag begärdes till det kemiska boställspalätset; 1837, dåuniversitetets flyttning blifvit i ståns denyrkad; så nu, då ett nytt, stort byggnådsanslag: blifvit afakademien äskadt. Insändåren förnekar sig hafva velat framställa! utidervisn ngen i Upsäla såsom mycket tillfyllestgörande samt Carol: institutet såsorm en underordnad och i det närmaste öfverflös dig ihrättning?; och han åberopar i detta häfiseende både broschyren och sina i reservationer till medicinska komitens betänkande uttalade åsigter. Men uti broschyren fraräställer Han fordringarne för?a junktuferna såsom mindre än i Upsala; påstående att sökanden till dessa platsår ej behöfver-aflägga några Sspeciminaj ehuri -detta, enligt den nyligen åf institutets inspektor utgifna skriften, verkligen är fallet; ban säger att tillökningen af lärjungar i?Ups sala Varit större än vid något af de öfriga medieinska läroverken, ehuru; då de medicinska studerande i Upsala ökats med 76 proceit, antalet af institutets egna: lärjungar sexdubblats; han talår om fakultetens ördnande ef undetvishingen? och huru man der anslagit 12 månader: (en åttondeeller tiondedel äf bela kursen) åt Stockholms kliniker m. im; im. m. Och i reservationen yttrar hr Mi s. 39, att eft sådant läroverk som medicinsk fakulteten: i Upsala, med 11 lärareplätser, ?Måste ovedersägligen vara i stånd att med fullkomlig framgång öfvertaga — det väsentliga af läkarebildningen och icke allenast såsom vetenskapsidkande och undervisande gifva ett fullt ochkraftigt uttryck åt enheten i medicinensteori och pråxis, utan äfven i den kliniska sidan af sin verksamhet fungera såsom tillänjpningsskola?. Är icke detta detsamma som att säga, det institutet är eller åtminstone blir öfverfödigt? Och till att komma derhän sträfvar också ganska riktigt fakulteten, såframt hon verkligen har något annat mål än att få en ny: ståtlig institution? af stapeln. Ett ganska roligt bevis på hr M:s bemödande att; der Upsala omöjligen kan ställas öfver hufvudstaden, I:kväl framställa dess rfessurser såsonå lika goda, är hans yttrande angående sn äger der han t. ex.7s. 8 i broschyren säger: ?Den tillgång Stockholm och Upsala sålunda gemensamt erbjuda har i alld änhet visat sig tillräcklig för de båda anatolmisalärnes behof. En tillfällig brist Kån undantagsvis uppstå både på ena och andra stället? c. Icke mindre lustbar är br M:s, för säkerhets skull, på ett par ställen Upprepade försäkran att vi nu, om blott ständerna bevilja friskt med penningar, skola i Upsala få en mönsteranstalt för sjukvård (hvilket, tillägger författaren med en vänlig sidoblick åt Stocknolm, serfafimerlasarettet icke är). Man vet icke, om man mera skall beundra det sjelfförtroende, som till stöd för detta förslag åberopar den skickliga läkarevård, som förestås åf universitetets kliniska professorer?, eller det oförstånd, som vill upprätta en stor kliaisk läroanstalt och ett mönstersjukhus, icke i landets hufvudstad, utan i en liten småstad, som icke erbjudef hvarken tillräckligt antal skickliga lärare eller nog af dissektionsmaerial eller ens af sjukas —L sistnämnde hänsende anmärkes uti Carol. institutets genmäle, att uhder sex år icke mindre än 30 procent af de på akademisjukhuset vårdade varit tudenter och att således, så snart universitetet — hvars qvarhållande lärer öfverstiga fakultetens krafter — flyttas, nära Y,:del af sjukantalet försvinner. Iisändaren beskärmar sig mycket deröfver att vi,dansedt tydliga uppgifter i broschyren?, ;cke upptagit lärareplatsen i psychiatri såsöm besatt af ordinarie innehafvare; Men desså tydliga: uppgifter? ha vi förgäfves eftersökt, och statskalendern vet icke heller af någon sådan innehafvare. Vi tro emellertid insändaren i detta fall gerna på ha:s ord, eller rättare -vi lemna förhålländet med denna befattning, som, lika med så mycket annat i Upsala synes ba tillkommit mera för skens, än för nyttans skull;-derbän. Det är alldeles tillräckligt att af de åtta egentligen akademisktmeditinska befattningarne X)fyra äro, och länge varit obesatta. Naturligt är att hr M. som ifrar för fakultetons qvarhållande och ytterligare läsareplatsers tillskapande, skall fort-ätta sin spärridf emot detta ledsamma faktum, men orimligt är att begära, det ällmänheten och. vi icke, skola få le deråt, utan hålla Håns klena argumenter till godo! -Behöfvå icke?, säger hr. M:;lärareämnen för den fy: siologiskt Kemiska pr. fessionen på vanligt sätt (genom åratals vakanser?) tilldanas? Växa de månne upp såsom svampar på en natt??? Hör fruktå vi Mycket att kr M. skrifvit emot bäts tre vetande. Det är nemligen väl bekant att till den för kortstid sedan vid Carolinska institutet ledigblifna professionen i kemi ock