j middag; bar icke heller hört att de slagit sönder något: och för öfrigt ej haft göra med någon annan än Bibau; som var: värd. . Skall framdeles-uppgifvanatmnen på betjeningen, som hans nu :ej-kan erinra sig. M:lle Oppman: inkallas: nu; dervid: domaren tillsäger svarandena att, i-anseende till detta vittnes upprörda -sinnestillstånd, ur domsalen sig aflägsna. Sedan detta skett, berättar: Oppman, att hon handhade serveringen vid den ifrågavarande middagen på Hasselbacken den 13 Maj, men hörde dervid icke att de tilltalade förde oljud. De-skrattade och pratade som vanligt, och-då de aflägsnade sig, voro de rediga och visste-hvad de-gjorde: Domaren uppmanar vittnet att noga hålla sig till sanningen, och, äfven om det för en eller ännan orsak kunde vara obenagligt, ingenting fördölja af hvad vittnet har sig bekant. oh Åklagaren anhåller få vittnet tillspordt om de tilltalade slogo sönder någonting, om någönting kastades ut genom fönstret eller slogs i väggen eller i golfvet, och om vittnet iakttagit huruvida de tilltaiade voro något olika då de aflägsnade sig mot då de anlände: Vittnet förklarar, att visserligen, såsom nästan alltid händer, åtskilliga glas blefvo sönderslagna genom at falla omkull på bordet, men ej genomatt släs i golfyvet eller i väggen, och ej.heller g-nom att kastas ut genom fönstret. Slutligen säger sig vittnet aldrig ha sett att nvågon går likadan ifrån en stor middag, som han var före densamma. . Hattmakaren Lorentz säger sig den 13 Maj på Lumbyes konsert, der salsdörrarne stodo. öppna och folk gick ut och in, ha. Hört-buller och oväsem från ett antal gardeslöjtnanter, bland hvilka han likväl ej fästat.sig vid någon annan än Cl. Mecklenburg, den han fill utseendet känt, utan att likväl då veta hvad han hette, och tog vittnet på sin ed,: att CI. Mecklenburg vid tillfället var öfverlastad. Stället i salongen, der han iakitagit detta, kundehan ej erinra gig... På vägen derifrån hör han oväsen midt för Pohlsro och ser löjtn. A. Mecklenburg omgifven af åtskilliga personer, af -hvilka-en till honom yttrar: Herren, bar alltid varit kitslig,derpå löjtn. geomäler: Jag har en gång slagit nio stycken i däck; ni är bara sju, men om ni är karlar,så kom hit en i sender.. En person, i hvilken vittnet tycker sig igenkänna bagaren Sjöberg, utan att dock kunna bestämdt uppgifva att det var han, närmar sig nu A. Meckl., såsom det tycktes för att, afstyra-grälet, men,denna person erhöll dervid ett slag af A. Meckl., hvilket vittnet anser vara första slaget: Sedan ser -han Meckl. tumlaom med en annan person, men-aflägsnarsig derpå och blir följaktligen icke vittne till-hvad sednare. hände. Jaes. Mecklenburg. påstår sig: den. aftonen ej ha varit innei. salongen :oeh vill.med vittnen styrka sädant. ; Hr Wendiland anmärker, att hufvudsaken är att vittnet verkligen sett honom på stället, och att vittnet, som nämnt att dörrarne till salen stodo öppna, icke uppgifvit platsen,:hvarest Meckl, skall ha befunnit sig. ; (Forts.) — Tidigt på eftermiddagen-sistlidne onsdag hafva tvenne fästningsfångar beredt sig tillfälle att rymma från Stora. Essingen, , dit: de. jemte. flera andra voro under bevakning på arbete utsända från Långholmen. Rymmarne voro Johan Johansson Folin och Johan Peter Johansson; begge tillhörande Kronobergs län och dömdå till straffarbete för tredje resan stöld: De--begåfvå sig i båt från ön tvärs öfver sjön; och sågos-påföljaude morgon stryka omkring i närheten af DrottI ningholm. De voro då ännu klädda i fångdrägt. I LANDSORTS-NYHETER. Skellefieå d. 21 Juni. Den herrliga väderlek, som varit under vårarbetet och isynnerhet efter dess afslutande, omvexlande mellan en tropisk värlime och afkylande regnskurar, har betydligt förtal idat växtligheten, så att man redan kan vara förIvissad om en rikligare höfångst, än föregående år. jÅkrarne, som nu synas vackra, gifva äfven hopp om en god skörd. j Sundsvall d. 23 Juni. Ehuru vårsådden här på orten har varit mycket besvärlig och mödosam i anseende till regn och ostadig väderlek, hafiva vi nu den mest lofvande utsigt för en ymnig och kerrliggröda. Regn och stark värme omvexla dagdigen, :ochgrödan . frodas. alltjemt i styrka och utvo kling. i Upsala den 27 Juni. F. d. kronolänsmannen i Rasbo härad, utnämnde landträntmästaren J. G. Bruonberg har i dessa dagar mottagit ett vackert vedermäle på den högaktning och tillgifvenhet, han under sin långvariga tjenstetid allmänt inom hela häradet förvärfvat sig. Vid en kollation förliden söndagsafton på baron Dibens egendom Elfgärdet, der hr Brunnberg, inbjuden såsom gäst, mottogs af en talrik samling häradsboer, öfverlemnades till honom af doktor Lundqvist, som dervid höll ett för tillfället lämpadt tal, en större silfverkanna, ett vaekert och dyrbart arbete af guldsmeden Hellstån här i staden, å hvilken följande enkla, men derföre icke mindre vältaliga, inskrift var anbragt: Till: Johan Gustaf Brunnberg, Minne af tiden från 1832-till: 1860. ;(U. P.) Westerås den 28 Juni. En ohygglig olyckshändelse inträffade härstädes sistlidne torsdagsafton. I snickaren Elmströms gård invid Oxbacken hade blifvit -i förvar insatt en fjerding krut, hvars innehåll skulle. användas för stensprängning i nämnde backe. Krutkaggen;ehuru nedsatt i källaren, var dock icke bättre förvarad, än att hr Elmströms ende, 10:åriga son kunde bereda sig tillfälle, att sätta sig i) besittning af någon liten del af krutförrådet, hvarmed han jemte tvenne kamrater ville utanför staden förlusta sig. på aftonen. Något litet af-det öfverkomna krutet lägges derföre på en sten och: antändes med; en. eldsticka, men med den olyckliga påivljd, att;elden fattar i gossens kläder och antänder det i fickan förvarade krutet. Ehuruväl af tillkommen hjelp kläderna genast afsletos och gossen kastudes i en vattenpöl, hann dock brännskadan sprida sig till så stor yta af kroppen, att döden följde inan 24 timmar. , Göteborg den 26 Juni. Söndagen den 17 icnnes-blef pigan Malena Andreasdotter i Stora Röra, Röra socken af detta län, ibjälslagen af åskan under et hon var sysselsatt att från en ställning nedtaga derå upphängd fisk. Å den döda kroppen fanns ej spnat märke efter åskslaget än en blånad på bröstet. ;— Midsommardagen var gynnad: af en herrlig väderlek, hvilken var desto mera välkommen då hela len s. k. försommaren varit kall och regnig. Äfven : går fortfor samma angenäma väderlek med öfver 20 graders värme vid middagstiden. Ängarne och sräsvallarne i nejden äro utmärkt frodiga och lofvande; grödan, som lidit ganska betydligt under det idkeliga regnandet, tros, om denna väderlek får fortfara, kunna blifva ganska god; sidländtare åkrar äro iock illa medfarna, liksom vårsäden i allmänhet är klen. Det vackra vädret under midsommardagen hade naturligtvis lockat-en massa menniskor utfrån staden i friska naturen, så att de på lustresor gående ingbåtarne voro nästan öfverbefolkade. Äfven uppåt jernvägen var trafiken stark, och ensamt till Jonsered såldes under midsommarsdagen.981 biljetter. af alla klasser; Tig, lymmelt Tror du jag vill bl påmin om att-du varit. tjenstaktigare än jag begärt .eh kunnat-betala; Jag har sagt dig att ja I har råd att hålla påonn karmrmartiaonara AI