Aftonbladet – 29 juni 1860, sida 3

p! antagande. Tull megglo, der ett torskansadt lläger skall upprättas, har en kolonn af 8000 man afgitt. Pianelli qvarblifver med 12,000 man uti Abruzzerna. Uti provinserna bildas åtskilliga läger, för att hålla befolkningen i tygeln. Ett dylikt, bestående at 24 bataljoner infanteri, 6 sqvadroner kavalleri och Tett betydande artilleri, kommenderas af Nunlziante och Au!etta. I Courrier du Dimanche berättar, att kejÅsar: Napoleon, uti-ett egenbändigt -bref till T onungen af Neapel, betecknat bombarderingen af Palermo såsom en illbragd och neafpolitanska armåns kapitulation såsom en fegÅT bet (lachetg). Kejsaren hade gifvit konungen Jrådet att söka skydda sin kronas intressen ch sina staters lugn genom en uppriktigt .nationell politik, samt sökt göra begripligt för honom, huru oundvikligt det är, att han gör illa erforderliga eftergifter åt nationalandan. Kejsaren tillkännagaf vidare, att Frankrike ensamt icke kan intervenera uti Italien, och rådde konung Frans II att försona sig med Sardinien. Kejsaren skulle då, i samverkan med England, söka hos konung Victor Emanuel utverka, att denne måtte använda allt sitt inflytande på Garibaldi, för att förmå I honom att icke drifvå saken till det yttersta. Tidningarne meddela nu några nya upp.gifter rörande den af neapolitanska kryssare juppbringade expeditionen. Det ena skeppet förde sardinsk, det andra amerikansk flagg. Då den neapohtanska fregattens befälhafvare jundersökt deras dokumenter, befunnos de vara .: fullkomlig-ordning. Deras bestämmelseort var Malta. Alla passagerarne voro försedda med ordentliga pass till nämnde ort. Detta hindrade dock icke den neapolitanske amiralen Roberts att afföra så väl skeppen som alla deras passagerare till Gaöta. Både sardinska och nordamerikanska . sändebuden i Neapel hade protesterat mot detta handlingssätt. Den amerikanske kaptenen hindrades af neapolitanska myndigheterna att medelst telegrafen underrätta Piemonts regering om hvad som händt. Likaledes vägrade man honom t-llstånd att begifva sig till amerikanska sändebudet i Neapel, men han genomdref dock slutligen i sistnämnde afseende sin önskan. Hela affären synes blott hafva bidragit till att ännu mera försvåra neapolitanska regeringens ställning, emedan den ej kan undgå att utbetala en skadeersättning, äfven om de tagna skeppen återlemnas. Förenta Stäternas sändebud i Neapel erhöll första underrättelsen om det amerikanska skeppets nppbringande genom en telegrafdepesch från amerikanske konsuln i Genua. Omedelbart efter raottagandet af: denna depesch afgaf amerikanska sän-4: debudet protest mot detunder Förenta Staternas flagg seglande skeppets afförande till Gaöta samt-fordrade upprättelse för den för härmelse, som vederfarits hans fäderneslands flagg. Neapels regering tros komma att.återlemna de tagna skeppen. Från Messina skrifves den 9 d:s till Morn. Post, att till och med neapolitanarne äro öfvrertygade om, att såväl Messina som hela Sigilien äro förlorade för bouzbonerna. Äfven sbirrerna insågo detta och visade sig derföre ytterst förekommande mot alla menniskor. De hade blifvit varnade genom flera af. deras kamraters aflifvande. Garibaldis sagolikt snabba segrar öfver de talrika kungl ga stridskrafrerna hade plötsligt förändrat hela st: llningen på ön. Befolkningen var lifvad af mod och: Slförsigt, alla dynastiens anhängare dereriot ihögsta grad modfälda. Den 7 hade 5000 :all-6000 man, nemligen besättningen i Catania jemte en flygande kolonn, intågat i Messina, efter fre dagars strid i Catania, hvarunder trupperna förlorat 400 man. Soldaterna : berättade, att en nunna från gallerfönstret till sin cell nedskjutit en otrolig mängd soldatir. Intet enda af hennes skott förfelade sitt n:ål, Hen hon sjelf blef icke ens sårad, ehuru bon änge var skottafla för många soldaters e!d. Då trupperna slutligen af brist på ammunition sftågade, lät deras -befälbafvare, den berykade öfversten Tomaso Clary, plundra de af :nsurgenterna icke försvarade stadsdelarne, hvilken åtgärd sedan upprepades på andra orter som passerades under återtåget. Soldaterja talade alla med beundran om Garibaldi och försäkrade att ingen italienare, som en säng sett honom, skulle någonsin mera strida not honom. Kommunalrådet uti Partenico hade beslutat att kalla Carmine-platsen för Garibaldi-platsen ch på densamma uppresa en bildstod åt Siciiens befriare. Garibaldi har i sitt svar på xommunalrådets adress tackat detsamma för dess välvilja, , men erinrat, att som han komut till Sicilien för att föra krig, önskade han. att de måtte använda de till en bildstod ämaade pennihgarne till vapen och ammunition. Genom att bidraga till understödjande af Itatens enhet skulle kommunalrådet hafva lagt sin sten till upprättandet af det förnämsta af alla momenter. AMERIKA. I närheten af Californiens gräns har man nyligen upptäckt ett oerhördt rikt-silfveroch guldlager. På nordöstra sluttningen af Klippbergen, 10 engelska mil från Washowdalen, vid 39 gr. 25 min. N. B. och 120 gr. 10 min. Ö. L. är hela landet, på en omkrets af flera mil, guldoch silfverbaltigt. Uti Virginia City, eller, såsom orten numera kallas, Si!ver4 -. City Silfverstaden) har man öppnat grufvor, som visat sig ega en fabelaktig rikedom af ädlametaller. Malmådrorna bestå af guld och silfver, blandade i olika proportioner, vanligen 3 delar sifver och 1 del guld. Efter försök, som blifvit anställda i San Francisko, gaf en tunna malm 2839 dollars gtild och 2859 dollars silfver. En tunna svart sand gaf 3000 dollars silfver och 300 dollars guld. Detta rika malmlager upptäcktes genom en tillfällighet; Fem guldgräfvare hade mödosamt framträngt öfver Klippigabergen, och sökte guld i. Washowdalen, der de, utan utan att ana. det; -uppslögo sitt tält. på en oerhörd skatt. Som de sökte guld, kastade de åt sidan hvad som blott föreföll. dem; såsom en blåaktig sten och vid vaskning ej gaf guld: Men en erfarnare bergsman obserSA AR T, RN be WES I vbvåg