Aftonbladet – 28 juni 1860, sida 3

UTRIKES. Med -ångfartyget. Svea som sankom i.går afton, och-med sångfartyget Nördstjernanjsöm straxt på eftermiddagen uppkom på strömmen, bekommo Vi. flera dagars utländsk-post. Tidningarna. från, London gå; till. den: 23, från Paris och;Brisselstilkrdena:24;: Hamburg till len 25-samt Berlin-tillsden: 26 -dennesi FRANKRIKE: Från Lyon berättas, att enkekejsärintian af Ryssland vid sin sammankomst med kejsar Napoleon, skall ha varnat honom för ett fiendtligt. uppförande: mot. Tyskland. Hon, dolde ejuför honom : sin -öfvertygelse,.-att.ömhan går ännu sött steg till? skall han möta ej blott hela Tyskland, utan äfven Ryssland, ty henues son kejsar Alexander skulle, i händelse Frankrike , angriper. Preussen, sställa sig på detta ssed vareslands: sida... Förstisedan Napoleon försäkrat::Kerihey attidetijust vore skans önskan att-genom ett otvetydigt ste: skingra Tysklands misstroende och färhågör, hade:enkekejsarinnan tillstyrkt Napoleons, sammankomst med .prinsen-regenten.af,Preussen. Hr i-Thouvenel lärer i: dessa dägar-komma att:utfärda emccirkvlärnot till Frankrikes utländska sändebud; hvari hah, för att ytterligare lugna sinnena i. Tyskland, mera utförligt skall yttra sig om ändamålet med och. betydelsen;saf sammankomsten i. Baden. sSåsomsbekant är, har en Komitesmed-franska kejsätinnan fill ördförände, Varit tillsatt för att Centralisera och använda insamlingarne för i detitalienska kriget, sårade soldater samt rör de dödades familjer. En fond af. national-; gåfvor för krigsstyrkan tillslands-och vatten?) har nu blifvit inrättad, :hvilken egeratt mötI taga gåfvor och testamenten; ofvannämnda l körmite skall, hä uppsigt öfver densämmas för-. saltning. j j 21 Ett. utomordentligt: sändebud från Gäribaldi har ;ankommit still-Paris, hvarifrån det i en) officiös beskickning skall begifva sig till Londön. Ett annat Utomordertligt sindebud är abbå Bonaparte, som af påfven blifvit sänd till kejsaren. , f . En mängd arresteringar ske i Paris, såsom det-uppgifves,; isanledningaf en strike? bland murare och timmermän. Dessa vägra nemligen att -arbeta, innan de erbålla :en förhöjning i. .dagspenningen. af.4 sous. Kejsaren char istillsatt en komit,som eger om föreslå? åtgärder till hushyrornas nedsättanFrankrike står i underbandling med Holland om ett handelsfördräg. Äfven i en not till Preussen: ha. förslagsgjorts tyska tullföreningen om ett dylikt:fördrag: ENGLAND. Lord John Russell-besvaradesden 22 dennes underhuset två interpellationer, nemlisen af Griffith. ochösir Robert Peel. Regeringen hade visserligen, förklarade han i anledning. af. den; förstnämndes interpellation, erhållit: underrättelse: soms.att två fartyg blifvittaghiw kf-en neapolitansk fregatt, imen:dereråot ejatt denna fregatt, på sätt tidningarna uppgifvit, dervid fört engelsk flägg. Hade detta .verkligen skett, kunde det naturligtvis pj kitärdigne Sir;Ri Peelsiinterpellation-anaa Thouvenels--nyligen: utfärdade: not rörande införlifvandet af Savoyen och Nizza, och interpellanten begagnade tillfället att i skarpa ordalag ogilla lord J, Russells, utrikes politik, hvilken han, betecknade såsom .svag, vacklande, -skamlig och. försEngland förödnjukande: Hörpå svarade lord John Russell bland aphät: 4 Interpellanten Hade läst i tidbingärne, att lir Thöuvetier tillsändt öss en not, Kvari bland ännat starkt antyddes att Frankrike icke skulle gå in på någon mivsknidg af det område det nu indehade, ch särskildt ej Hvad Savdyen och Nizza Pbeträffade. I går skulle jag ej kunnat svära härpå, emedan jag I 1å ej visste äf någon nöt från br Thouvenel; I dag kl. 27,4 på e. m, deremot här jag talat vid franske ambåssadören, som lemnade mig, afskrift af en fransk ot. Orh tnderrattelsen 1 tidningarne, att Frankrike ;i skulle samtycka till någon minskning. af. nämnda ;mråde, finnes, ej ett ord i hela depeschen. Des: nnoekåll är följande: I tuörinerfördraget heter det, ätt Frankrike SKåll uppgora frågan om de neutraliserade lelärde af Savoyen med de öfriga makterna, och cn igt Frankrikes uppfattning skall denna uppgörelse ke genom ätt ställa art. 2 i turinerfördraget i hbärdoni med aft. 92 i wienerfördraget. Langre fram i ioten ytträs derefter, att detta skulle Kunna ske på rö Sätt. Antingen rådplaga de makter, som underecknat Wienerfördräget, med franske utrikesministerr. å en konferens; eler utvexlas identiska nowtr, i wilket fall det i den franska noten skulle försäkras, tt Frankrike vore beredt att iklada sig alla de för ligtelser, af Kvilka Sardinien varit bundet, då det nnehade Savoyen.. Jag vill härvid nämna, att Frankike enligt depeschen är villigt att göra detta neu råla område till eh del af .SchWeizs neutrala omåde, likasom Sardinien gjorde. Tredje utvägen vore tt öfverlemna åt Frankrike och Schweiz att i stäl et för de hittillsvarande ömsesidiga. förbindelserne ätta något Hhnat, hvarombåda makterna kunde orinra öfverens. Vidare yttras derpå i nöten ätt, ör den händelse en konferens blir af, de flesta mak erna redan förklarat sig. anse Paris vara den lämpigaste dften derför, Naturligtvis har Hennes M:ts egering äntiv j besvarat denna not, Vilken vi först j jag bekommit. Hela saken synes inig vända sig kring öljände: . De europeiska stormakterna voro beredde tt garantera att denna del af Sävoyen, likasom öf: iga delar af landet, intebades af Sardinien, Sar inien var en stat, med Hvilken de allierade makterna örd benägna att öfvörenskomma om dylika vilkör, ch de Kunde för alla Händelser vara Ööfvertygadt tt, om Särdinien. ingätt ett sådant aftal, Schweiz. kulle vara betryggadt och. dessa förpligtelser binlande för Sardinien. . Men helt annörlunda står sajen, då en störmakt. såsom Fränkrike kommer i beittning af det område som Särdinien förut innehade. Vi Hysa en Menning, och En gänska bestämd mening m. det satt, hvärpå efter Savoyens afträdande något sytt skall sättas i stället för det hittills värandetilltändet, för att komma till rätta med de förra förligtelserna i en för Schweiz gynsam anda. , Tyvärr vär Frankrike icke under hela den tid, då vi poderandlade derom, visat sig bensget att ingå på denna f oss föreslägna utväg, hvilken synes 0ss den enda indamäålsedliga. Vi kunna omöjligen i fördraget se amma gåranti för Schweiz som den det fordom. åtjutit. Vär kofrespondens-i detta ämne är temligen idlyftig; dock höppas jag snart kunna framlägga åtniastone cn del deraf. Hvad angår uppgiften, att ränskå regeringen skulle ha förklarat, att hon ville fstå Chablais och Faucigny, om Epogland samtyckte Så dn MERA a ed tg MR SA FN FNL