Aftonbladet – 28 juni 1860, sida 3

ryckta, och inomhus, väggarne nakna; till.och med urnorna :på :gårdsmurarne,. statyerna: och kolonnerna ha: ej. undgått den vandaliska förstörelsen., Striden kan. ej -här åberopas som ursäkt, ty all denna plundring: begicks innan innu Garibaldi eller någon erda af hans folk nträngt i staden. Hela trakten omkring Palermo är ..sålunda en förödelsens skådeplats, som der till och med sticker mera i ögat än staden; emedan den är ännu mera öde och fvergifven. Det har dock ej töfvat länge innan neapolitanarne fått skördavklivad de utsått. Denna appmintran till plundring, hvarigenom de rodde sig :skola lifva sina soldäters mod, var en af de förnämsta orsakerna till deras nederlag. Det war de: som gjorde börjen .med deras soldaters. demoraliserande, och. Garibaldi fulländade. blott .det-påbegynta Verket. Ingen dsom erinrar sig det ringa antal, söm Garibaldi förde med sig, och som i förgår såg den neapolitanska armån draga sig tillbaka, kunde dT gerna undgå att känna sig förvånad öfver hans nästan -fabelaktiga framgång. Der voro allra minst 18: å 14,000-:.man, lika långa, jaclängre till växten än fleitalet af de män som besegrat dem; de vorö Väl utrustade med ypperliga va och försedda med ett talrikt artilleri. De drögorsigztillbaka;i fullkomlig ordning, och det var endast i sitt återtåg som de syntes Verkligen farliga. Det föreföll hvarje åskådare nästan som ett underverk. Men under denna vackra yta låg en förfskämd anda af demoralisation och: brist på I krigstukt, som gjorde (döm odugliga att mäta sig med Garibaldis irregulieran; soldaten, beherrskad blott af en enda ide, den att plundra, föraktande sin officer, som ej bade något sådant motiv för att gå framåt ochisom lemnatsehonom-åt sitt öde; officerarne; nästanlika I rädda för sina. egna soldater som för fienden, många af dem anstuckna af friare idger och hysande vedervilja för det arbete de. voro beordrade att, utföra; större delen af demsgamla och utslitra, med talrika familjer, hvilkas försörjande. iödgade dem att stanna qvar i tjensten, medan det på samima gång tvingade dem att se till ätt de ej gjorde sina barn till tiggare. om ni torde erinra er, .var den förre konungens hufvudsyfte att bilda ;en armå, på hvilken han kunde lita, i sin kamp-emot revolutionen. Det-var ett kolossalt. företag i ett land, som ej hade några militäriska traditioner. Det var en rojalistarmå, blindt hängifven dynastien och så, mycket som möjligt fri från de nya idgerna, :som skulle skapas. Hvad sjelfva materialierna beträffade, 8å sörjde konskriptionen derför; men. en samling saf.kons skriberade särsej någon armö. :SamimanhålligHeten måste komma genom offiserare och underofficerare.. Största delen af dessa togos i i sandra: länder från. den: öfre delen: af:imedelklasserna; men detta var just den sätikällsklass i.de Båda Sicilierna, som gjort alla.reI volutionerna emot den; absoluta konungamakten? Det!enda verkligt dugliga matörial, hvaraf en arme kunde dänäs, saknades således nästan helt och. hållet... De flestavafsdem, isom : tillhörde-denna-klass, sökte att helt och hållet undandraga sig tjensten, och äfven de få, som af en eller annan enskild anledning voro benägna, att tjena i armen,. hade mycket svårt att öfvervinna den .misstänke;som naturligen hystes mot personer, hvilkas fäder eller bröder-.wvoros-noterade..som tevokitionäter: Det fåterstod-derföre ingenting: annät än att samla ock bibehålla alla dessa förlegade officerare. Illemningarne. efter de gamla -armöerna, som Inödgats stanna, qvar i sitt yrke, emedan.de.ej. Ikände till något annat, och fylla deras antal dels med män som arbetat sig upp från leiderna;j .och dels med unga medlemmar af den Ineapolitanska aristokratien, som ifrigt åtrådde att få bära uniform, Sålunda uppkommo: två slag af officerare: -paradofficeren, med inflytelserika relationer, och-den släpande routineofficeren, som lefde i-temligen klen harmotri med sina kamrater, och ingendera af dem eg-. Inad alt skapanågon esprit.de: corps. inoms-arKrigsskolorna-hafve visserligen på siste iden gifvit ett antal Uhga officerare, men de Ibefunno sig till största delen på subalternplatser, så. att af. deras inflytande ej kunde väntas någon synnerlig -verkan. Jag blef högst förvånad första dagen, då ineapolitaharne erhöllo tillåtelse att. gå genbm staden, öfver att finna: alla officerarne, äfven subalternerna, vara. så gamla: ; En käpten: som ej var gråhårig, V3r ett verkligt undan-; itag.. De ha. ett så bestämdt milistycke, som jag mågonsin sett: s Möd underbefälet var det ännu sämre bestäldt: ät NANNA REN rt BR EGR RSKR ERGRRNSRSR NN SSR ör RR FR ARR AR RR RR ARKEN SES Då landtfolket i konungariket Neapel i all-h mänhet är mycket okunnigt, var. det svårt at: )! bland. soldaterna finna-någraj somWorodugi liga till korporalsochånderofficersplatserna. I och öden tvang de militära myndigheterne att..leta.ut desvunga mänssaf.borgerskapet. li hvilka ej-haft utväg atbundgåmilitärtjensten:)r och derigenom f3 det farligaste elementet ) : sambället till. mellanlänkar.mellan officerarne och-;gemenskapen: Resultatet -kunde ejbh tvifvelaktigt och visade sig bäst af det faktum, att åtminstone tre fjerdedelar af öfver: löparne: bestodo af korporaler soch underoffi. terare. Söm konubgen sjelf är en mycket gudaktig beh.moralisk.manyihoppadeshangenom preåter och deras moraliseringar kunna ingifva nödig esprit och sammanhållning. Morgonoch aftonböner, skriftemål och uppbyggliga tal.skulle. inblåsa.i soldaten begreppet: om hans pligt miot-kohungen, medan en sträng Lommolt? öfver. lefvertiet skulle bidraga, att ortbesvärja all köttets svaghet. För detta ändamål. uppmuntrades officerarne på -alla möjliga sätt att gifta sig, hvilket dessutom bade den, fördelen att göra. dem .så mycket mera beroende -af regeringen för hela lifstiden. Huruvida presternra sålunda lyckades ätt göra helgön, af sina soldater och officerare vet jag. tjy.men; säkert är, att; hela den. militära bygbaden ramlsdeöfver ända vid första stöt: Vacker var den att, skåda denna neapolitanska .arm; densled ; blott brist påsen småsak, Esprit, Så länge det: vänliga routinearbetet Lt TO Hr et pp rhotv dd tt DM on Mm Fr britt Dt OO A-Ö