Aftonbladet – 28 juni 1860, sida 2

Den svenska qvinnan i förhållande till den bildande :konsten. Qvinnans andel i arbetst, ej blott yrkets utan äfven, konstens, är. en af. dagens. betydelsefullare frågor:: : I -grunden sen följd a vårt århundrades hufvudfråga, den nemligen om menniskans rättigheter, är den liksom en specialfråga för våra dagar... Qvinnans hiStOFla js... det. är först i våra. dagar iman börjat skrifva den. Qvinnans arbete; qvinnans rätt, -qvinnans uppfostran, qvinnans plats i samhället ...... det är våra dagar, som först med större allvar sökt attlösa dessa frågor. Såsom varande saf större och mera genomgripande betydelse hafva dessa frågor naturligtvis framkallat de mest motsatta åsigter; och samhällets gamla stridsmakter hafva i dem fått ett nytt ämne för. sina partistrider. -. Den kalla politis ska beräkningen, det egennyttiga fämiljeint tresset, den tunga dolskheten, ået blöta välmenta ,jollret, det lumpna sjelfkära hånet... alla dessa: -olika-yttringar af. det inre lifvet och dessfaktorer hafva uppträdtratt bekämpa den makt, som i det rent menskliga i alla dessa frågor ovilkorligt låter sig förnimmas.3 Vi uppträda emellertid sicke här för att framhålla någon ny,-eller utveckla. någon redan uttalad åsigt i denna fråga. Vi vilja endast helt enkelt på grund af den erfarenhet, som vi alla hafttillfällerigvåra sdagar här hemma i Sverge göra rörande qvinnans förmåga åtminstone i fråga om bildande konst, uttala några ord i.den vigtiga frågan. Söker man nemligen göra sig reda för grunderna till detta allmänna bifall, som en och annan täfla t. ex. af Amalia Lindegren vunnit, så torde de väl för de flesta vara att finna i det behag, som ett konstnärligt, på en gång rent, innerligt och friskt återgifvande af det ädlast menskliga ovilkorligen framkallar. Det är den själfulla uppfattningen af det själfullaste i naturen — menniskoblicken; det är Qvickheten spelande på botten af den renaste innerlighet; det är sanningen, trohöten, klarheten hos den Konstnärliga reflexionsspegeln, somovilkorligen griper och ingifver sympati och beundran. Kommer så dertill att utförandet af de enkla, men derförfe så mycket sinnrikare idderna är fulländadt och såsom sådant vittnande om; den pietet konstnären känner sig skyldig sina ideer —— så kan fan ej undgå att känna sig djupt anslagen af den könstnärsande, som i dessa arbeten uttalar sig. Konstens och konstnärens betydelse här i verlden är ett ärane som så ofta blifvit behandladt, att man skulle kunna anse det vära attömdt. Men såsom alla ämnen, a äfven letta — fera sidor, framvisar det tid efter annan nya sidor, allt efter sor nya. konstnärer och nya Kkönstriktningar framträda; och vi sänna oss sålunda vid detta tillfälle ånyo häns visade på denna fråga. ; äTänkom oss en i konsten, oinvigd betfakare framför en af dessa taflor, hvilkas egenkaper legat till grund för det nyss här ofvan ittalade omdömet. Tänköm oss denna be råktare — och vi förutsätta, att han, om äfren oinvigd i konsten, dock eger en mottåg