Aftonbladet – 26 juni 1860, sida 3

rr gen gt Br PERS gaten RR AN tagit franske kejsarens fredliga för äkringar. och går alldeles förbi bvad värde han sätter på dem, så att det lemnas åt läsaren att gissa om han i det bänseendet delar Monitörens åsigter. Deremot har prinsen-regenten ånyo begag.at tillfället att förklara att han sätter de yttre frågorna framför de inre, alt bevaranlet af Tysklands integritet skall förblifva hans hufvudsakliga politiska mål och att han ej ämnar låta sig afledas till att förlora ur sigte letta mål, fastän flera af de tyska furstarne icke äro eniga med honom angående Tysklands organisation. Således är äfven efter mötet i Baden Tysklands integritet som franske kejsaren, enligt Hans egna försäkringar. på intet vis ämnar antasta, i prinsen-regentens ögon den vigtigaste af alla frågor, och har räcker de öfriga furstarne hander, lofvande att för denna saks skull foga sig efter dem. oaktadt han för sindel vill fasthålla sin hit tills följda politik och hoppas att allt flera skola sluta sig till honom. Härvid gör prinsenregenten icke ens för Österrike nåzcot undantag. Medan han nästan iakttager tystnad rö rande närmandet från franska sidan, medde lar an såsom en särdeles betydelsefull händelse att Österrike har tagit steg i Berlin til beredande af en öfverenskommelse, och lofvar de öfriga furstarne närmare underrättelse så fort öfverläggningarne leåt till -n gynnsam utgång. Det finns sål. des m-llan de officiella förklaringarne i anledning af furstekonferensen en kontrast, som är egnad att väcka uppmärksamhet. Åtskilliga engelska blad anse att det icke för den närmaste tiden finns någon anledning till de misstrogna kommentarierna i anledning af furstemötet. Deremot drager man ännu i Wien de mörkaste slutsatser af detsamma. Ostd. Post finner det karakteristiska i dåtta möte ligga deri, att en ny politisk konstellation. Frankrike och yskland, numera trädt fram i förgrunden. Förr, säger tidningen, har man hört nämnas, antingen såsom bundsförvandter eller fiender: England och Frankrike, vestmakterna och Ryssland, Preussen och Schweiz. Österrike och Sardinien, Frankrike och Österrike, Frankrike och Italien o. s. v.; men kejsar Napoleons besök i Baden leder för första gången åter hela verdens uppmirksamhet på den tysk-franska frågan. Hvad tyska förbundsdagen under så vigtiga omständigheter gör, finner man af följande redogörelse för dess sednaste möte, den 14 dennes: Förbundsförsamlingen var i dagens session uteslutande upptagen af öfverrläggningar rörande förbundsfästningarnes förvaltnIng. De goda tyskarne ha för öfrigt fått en hög skandal att tala om. En af kurfurstens af Kassel söner tjenar som officer i armån, men tycker sjelf att han icke passar för denna bana och har derföre länge begärt afsked utan att kunna erhålla det. Till slut förlorade han tålamodet och svor inför sina goda vänner på, att han nog skulle förmå pappa till att ge honom respass. Denna ed har han nu infriat på ett eklatant sätt. När hans regemente häromdagen var uppstäldt till parad, hoppade han oförmodadt upp på ryggen af en lång och storväxt soldat, sporrade honom med hälarne och galopperade i denna, iintet exercisreglemente föreskrifna ställning förbi fronten, görande honnör för soldaterna. Nu tror man att kurfursten ej skall kunna undgå att afskeda junkern, oaktadt detta blir honom svårt för en principfrågas skull. Den unge officeren har nemligen varit så maliciös, att i ålla de afskedsansökningar han ingifvit åberopa den paragraf i den nu af kurfursten upphbäfda grundlagen, som stadgar att regeringen ej kan neka en officer afsked utan pension. ÖSTERRIKE. Det för riksrådet framlagda budgetförslaget upptager omkring 102 mill. utgifter för civilväsendet och 83 mill. för försvarsverket. Banen af Kroatien grefve Coronini har erbållit afsked och general Sokcsevits blifvit utnämnd till hans efterträdare. ITALIEN. Enligt en telegrafdepesch från Genua af den 18 dennes hade de båda af neapolitanska kryssare uppbringade fartyg, som skulle föra frivilliga till Calabrien, icke anträffats vid ön Ponza, som är belägen i neapolitanskt farvatten, utan i Piombinosundet; mellan ön Elba och Piombino, uti toskanskt farvatten. I anledning af denna och flera andra. omständigheter hade befälhafvarne på de båda uppbringade fartygen hos neapolitanska regerirgen fordrat en skadeersättning af 26,000 dukater. och sardinska sändebudet i Neapel hade yrkat fartygens ofördröjliga utlemnande. Vidarc upplyses, att de neapolitanska kryssarne endast genom användande af list och bedräger lyckats bemäktiga sig de båda fartygen. Er neapolitansk fregatt hade nemligen fört engelsk flagg, närmat sig de båda skeppen oct erbjudit sig att föra dem till Palermo. Detts tillbud antogs. Men så snart fregatten väl fått de båda fartygen i sitt våld hade din hissat neapolitansk flagg, förklarat de öfverlistade fartygen för priser och fört dem till Gaöta. Konungen af Neapel har afskedat generalerna Lanza och Letizia samt tre andra generaler, hvilka haft befäl öfver truppafdelningar på Sicilien, samt förvisat dem till ör Ischia. Mazzini berättas hafva inställt sin tilltänkte resa till Sicilien, emedan han fått underrättelse om att han der ej hade att vänta något särdeles :godt. mottagande. Piemontesiska trupper sammandragas vid Ferrara. Patrie berättar att Garibaldi låtit inköpa 10 ångfartyg uti Amerika, hvilka han ämnar begagna vid sin expedition möt Neapels fasta land. TURKIET. Från Alexandria ingå underrättelser af den 12 Juni, enligt hvilka inbördeskriget i Liba non slutat sålunda, att druserna segrat samt uppbränt flera af de största och vackraste bergsbyarne. Blott de europeiska silkesspinnerierna hade blifvit skonade. De turkiska ag KE La VR TE KR ORRETT