ÅR VR et VET RT FÖRA FRE AA RER NA god buljong med ett godt glas sherry förstummades referenten, Han hade råkat kasta en blick uppåt väggarna och funnit-på en af dem — ett orgelverk. . Middagen var-serverad i brukets kyrksal. Det var således en riktig kyrksup man: hade tagit vid bränvins bordet; hela dånna anordning var väl det mest eklatanta vittnesbörd om kyrkofrihetens framsteg.-Det kunde ieke aflöpa utanstraft! Skulle icke denna middag komma sufrtefter? Borde icke egentligen taket falla hed öfver de ogudaktiga, som vanhelgade rummet! Ja, reterenten fruktade det och var beredd att Ietana stället; men så fick. hat syn på det gladt skinande anletet af Wermdö kyrkoherde. som här i Stockholm en gångivar den gudaktigaste af de gudaktige).. Med ett så he-1 ligt exempel för ögonen tilltrodde referenten sig att stanna qvar, att taga sin sherry och att njuta den goda middagen till ända. Efter middagen besåg8 det inte af porslinsbrukets.:Mans följde råämnenas förvandling till.dessa hyttiga och--vackra. pjeser, som vi nyss. hade: sett. på bordet. Man :såg huru flintstenen brännes i ugnen; huru den krossas till puder -och: sedan males still ;en kittaktig måssa; huru den blandas. med :Cornwallissten och feltspat; buru dessä uppslammade pumpas upp I lådor; der -de-blandasmed hviteller grålera ; huru de från dessa lådor genom en trumma föras in 1 ofäntliga, pannor af eldfast sten, der massan kokas och hvarifrån den likt-en-deg afvmörkare: eMer Jjusare grå färg föres in i ett ännat hus; hvårest formningen sker. Man såg derhuru under, vana händer pörslinsleran med otrolig hastighet förvandlades fill tallrikar, Koppar, tefat; tvättkannör, syltburkar m. m. (det fanns, arbetare, som gjorde 160 dössin koppar på dagen, och al tefat tycktes:2—3000 medhinnas-af-en. annan på samma tid); huru rågodset,; : nedsatt i ovala lådor af eldfast lerä; ställdes in i ughar. der det brännes i 44 å 48 timmar; och huru det sedan glaceras. Detta sker medelst pjesehs neddoppande i en hvit vätska Jaf obekant sammansättning (det lärer vara i denna del af fabrikationen som de.svenska . porlinsfabrikerna ännu stå något efter de utländska) och dess insättande i samma slags lådor som förut i glattugnarne för, 16 timmars bränning. Slutligen fick man -sehuruporslinet trycktes och målades. Tryckningen; somman skulle tro vara bland det svåraste af fåbrikationen, gick helt lätt och ledigt; I små pressar tages. på tunnt.papper och med en fet färg aftryek af hetakopparplåtar.:; Dessa plancher, inhehållande de olika figurerna? som vi se på porslinet, söderklippas af små flickor, hvarefter en äldre qvinna fäster, de särskilda bitarne på behöriga ställen å: koppen;fatet eller tellriken. Efter en kort stund bar porslinet mottagit intrycket af planchen, liksom stenen gör vid öfvertryck. Målningen -å det simplare porslinet -göres med -pöbsel af unga flickors: på! tefat; som svöro uhder arbete, såg månbtre flickor. arbeta gemensamt; den -ena penslade : med: några raska -dråg dit stjelkeri å blommorna, den andra med--antian färg bladen, den tredje iied: sin färg -knöppen eller blomman. Så måla dessa flickor lvärdera 10—12: dussin fat-om dagen; en kunde till och Med måla 18. Målningen å finare porslin.-verkställes: af en mera artistisk hand,.som. hade undandragit sig besök: af en så stor mängd främmande i sin afskilda. arbetslokal. Efter, tryckningen. och målningen brännes porslinet ännu -engång; mendå: blott i 8 tiinmäar. Derefter -polerag färgerna? Så är fabrikatet färdigt ch sättes i det stora. magasihet;: der -en-.mängd: fristående . hyllor äro från golf till tak fyllda medalla sorter porPslid ; Drifkraften 1; bruket är en vacker 60 hästars ångmaskin, stående i; ett elegant rum. iDe-manliga:s arbetarnö voros i allmänhet unga kärlar, somliga engelsmän; smågossar, funnos i. mängd; qvinnorna voro till allra största delen gamle: eller -barne Alla voro snygga, glada 7 ock synbart välmående: Be5 äsares uppmärksamhet. fästes ,derpå, att, ångfartyget. Prins, Guståf, annonserar, en. lustresa, il. rgon, midsommarsdagen. till, Wermdö, kyrka; der. illfölle blir -att höra kyrkoherden Janzon. : jEn-gång, då vi, efter alt ha dragit. våra farkoster i land; befunno-oss i estancia: della Båriä, söm tillhörde donna Antonia, presideotens. syster, befunno vi oss vid.en byggnad som begagnas;. då man vinsaltar eHler röker kött och derföre der i landet kallas galpon da chdrgåeada; der erhöllo vi underrättelse, att öfyerste Juan Pietro-de -Abrecu, hvilken för sin slugheterhållit benämningen Moringue, dv, s. mård Hade Iändstigit! omkring en. mil ifrån estancian med sjuttio ryttare och åttio infanterister. st Lf Saken var så mycket sannolikare, som vi visste, att Moringue svurit attHämnas på o.s; för det: vi .togö,. och uppbrände. det ofvannämnda fartyget och behöllo allt-af virde. som fanns ombord. eten ne Denna nyKet uppfyllde mig med glädje: Öfverste Moringues manskap .bestad åf besoldade tyskar och österrikare, och jag önskad ingenting högre än att betala derr den skulå: hyari bvarje god italienare står till deras bröder i Europa, : EE Ba Sr I Vi voro -inalles. omkring: sextio. man, men i kände mina sextio man, :och med dam tilltrodde jag mig att hålla ej blott hundra: femtio, utan till och med trebundrade österrikåre stången. --saba Te Jag ntsände följaktligen spejare åt alla båll, behållande omkring femtio man gvar hos iDe tio eller tolf karlar, jag utsändt att kunskapa, återkommo alla med ett och samma svar; Vi ha ingenting sett. Det var en tjock dimma, och till följd a! dånsamma kunde fienden ha undgått deras efterspaningar. — RE ;Jag beslöt att ej uteslutan le förlita mig på menniskoförståndet, utan äfven rådfråga dju-1. rang instinkt. 3 ; Vanligen, då någon. dylik -expedition verkLea oo RA TIRB oo ak LT RT TG RR KR