Stockholms läns. häshållningssällskaps sommarsammanträde: 5 i (Forts. från gårdagsbladet.) Referenten har teinligen utförligt beskrifvit detta möte, ehuru det icke var bland landtbruksmöten något af de. större eller-intressantare; hanhar trott att då landtbrukets. angelägens heter så sällan komma på tapeten i de stora idningarne,. det, icke kunde. skadå att, när det -någon gång :sker, egna deråt.-ett större utrymme. För att! icke blifva alltför: enförs mig, skall ban döck nu för en stund öfyergå il Gufstafsbergs-porslinsbruk. .—. Den korta färden dit :skedde, som-förutän sagdt, på ångfartyget Wermdö. Fabriksbyggradern ligga på en lit plan—nedanför ett iDe estancias, i hvilkå vi oftast voro gäster till följd afderas nära grannskap till floden och det välvilliga bemötande, vi voro säkra att der röna, tillhörde donna Anna och donna Antonia, presidentens systrar.. De voro belägna,. den förra på Camacuas, den andra:på Arroyo-Grandes strand. Jag vet ej om det vår ett verk: af. min inbillningskraft eller ett privilegium för mina tjugosex år, nogaf, all: ting visade sig i den skönaste dager för mig; och jag kan. försäkra, att ingen tidpunkt i min lefuvad lifligare och framför allt med mera tjuskrat framstår för mitt minne än den period;-cm-hvilkenjag nu-berättar:Isyrmerhet vår dontia Annas bus för mig ett verkligt paradis; ehuru ej längre ung, var denna charmantaqvinna af ett glädtigt lynne.Hon hade hos sig hel familj: af. emigranter från Pe: lotas, .en stad 1 provinsen, hvilkas chef döktor Paolo Ferreira var; tre unga flickor; den.ena. mera förtjusande än den andra, utgjorde en: prydhad för denna angenäma vistelseort. En af dem, Manoela,. var min-själs uteslutande herrskarfinna; ehuru utar hopp satt någonsin få ega henne, kunde jag ej hindra mig att älska hennes ; Hon ;ver förlofvad med en af Bento Gonzaleg söner: Emellertid yppade sig ett tillfälle, då jag. stadd i fara, förmärkte, att jag ej var likgiltig för den älskade, och detta medyetande om hennes sympati var tillräckligt att trösta mig öfver, att hon aldrig kunde. tillhöra mig, I allmänhet äro qvinrorna i Bio Grande mycket. vackra; mitt, folk gjorde, dem också sin cour; men alla hade ej, det måste medgifvas, samma rena och oegennytiga dyrkan för sina älskarinnor som jag för Manoelas Följaktligen var det alltid en glädjedag. för oss, så ofta motvind, storm eller någon cexpeditior förde oss till Arroyo Grands. eller Camacua; den lilla Firivaskogen, som utmärkte inloppet ill den ena, och pomeransskogen, som dolde den andras mynning, helsades alltid af e redubbel salfva af jublande hurrarop, såsom utbrott af vår älskogshänförelse.