Aftonbladet – 23 juni 1860, sida 1

2 Ne a RENAR RR riter ön RR tra VR visan. I Baden ha också en mängd folk åf mycket högt uppsatta familjer gjort sig myes ket glada under betänkliga omständigheter. Midt derunder kommu från fjerran reqviemets djupa och dystra toner. Så var det bestäldt af. den, som nu är herre öfver scenen. Medio de fonte leporum har en frånsk broschyr kommit upp liken bubbla: och plötsligt erimrat de höga orgie-firarne, att det gyllne moln; som nu kastar sitt :sken öfver dem, har en mycekåt mörk baksida.! Det är Etmond Abouty som man utsett att visa sens-moralen afdenna Båden-kongress. Resultatet af hans arbeten tyckes vara: Förliten eder uppå mig och öfverlemnen eder åt min nåd, så skolen I flåna huru stor den är. Misstron: mig, så stall jag visserligen göra åt eder allt hvad I tron. mig om. Denna broschyr jär första spadtaget; med den öppnas: första parallelen; den är början till löpgrafvarne.. Om ni äro så der beständigt ängsliga för Frankrikes afsigter — om ni oupphörligt påstå, att vi ha planer på Rhengränsen, så utmana ni ossioch riktigt tvinga oss att taga den. Både Österrike och Sardinien Ha hört dylikt. Belgien har också fått höra det, och till: och.med mot Englandshar Ra försökt det.. Det är den gamla vanliga toden. Hvem som helst med aldrig så liten skarpsinnighet, kan förutsäga hvad, som sedan steg för steg skall ske ända till. den stund, då storkorset, utdelas. åt den. minister, sm sätter sigillet mnder sluthandlingen. ; Det kommer att, gå mngefär på .det här sättet: d något lämpligt tillfälle får: man. höra att poleon. III är bekymrad öfver att konskriptibnen förlamar .industrien. ..Hanikommer helt håstigt tillsden öfvertygelsen, att, en armå;af 0,000 man är en anakronism ji nittonde sedklet. Vid den. tiden: befinnes det, att han; det i många år: kunnåt intaga sin plats som stormakt. med. bara; en ringa del.af denna. NT minga studerat. England och funnit att styrka, Och. hvarföre har det gjort det? frågår hans fundersamma majestät. . Helt enkelt derföre! att det. icke, har några, gränserp, fin .. ner,hans; plötsligt upplysta ruajestät.-) INästa-stegii.den ie rlige tankegången blir naturligtvis: Och hvarföre skulle icke Frankrike i detta. afseende ilikna England? , Hvar före skulle icke äfven. Frankrike bafva .naturliga gränser? Det har redan nui det närmaste. uppnått denna. sällhet. I..vester och nördvest; kar det hafvet. sl söder och sydost hår .det .— . tack. vare ,nyligen förvärfvade landskap — väldiga bergskedjor. I norr. har det det neutraliserade konungariket Belgien. I löster det likaledes neuträliserade Schweiz. Men, tyvärr, mellan Strassburg och Belgien ligger en obetäckt linie, en bresche i gränsmuren, genom: hvilken alla europeiska armeer kunna när som helst intränga och hvilken-erfordrar en half million man för att trygga Frankrike mot invasion. Nästan inom synhåll från Baden-Baden kan man upptäcka Vogesernas spetsar. De äro allesammans : franska till följd af sitt naturliga läge, men några af dåm äro bayerska till följd af-orättvisatraktater, och dessa äro för Frankrike lika vådliga som då savoyiska Alpsluttningarne. Vidare erbjuder Preussen en öppen gräns med fästningar af första klassen: Härna kan: Frankrike förblifva lugnt så länge dess gränser ligga öppna på detta: sätt? Men bakom denna Hilla slättlandslinie flyter en bred flod, hvilken är i och för sig en naturlig gräns. Om Frankrike kände framttänga så långt, då vore det tryggadt. Det hade ingenting att frukta, och det kunde afskeda sin arme, upphöra med sina konskriptibner och lemna verlden i fred. i Det är sannt, att dervid en och annan af då beskedliga herrarne i Baden blefve uppslukade; men alla stora allmänna syftemål medföra individuella lägenheter; och när allting kommer omkring, så finnes der nåne som kallas — skadestånd. Hvad sägen I, Hannover och Nassau, och Meiningen, och Hessen-Cassel, och Hohenzollern och tjugo ahdra väldiga makter, som återstå oss af detta PE som Kinne fånn märkt med sinå kronor på hufvudet och kallade ?Coro2 — hvad sägen I? Aren Ibelåtna med att alla edra små områden skola sammansinältas? Är Preussen beredvilligt att spela Piemont, ifall Frankrike är tedoö att göra ett fälttåg i Tyskland likasom i Lombardiet, tagånde en anspråkslös ersättning för sig sjelft och kastande ett ansenligt rof.åt sin medbrottsling? i Furstesamlingen tyckes! ha varit förfärligt ängslig, att Preussen skulle spela dem något spratt, och den stora brådska med hvilken alla det stora fäderneslandets styresmän skyndade till det ställe, der Preussen och Frankrike skulle mötas, måste ha gifyit, Napoleon III stoff till åtskilbga betraktelser öfver enigheten och det inbördes förtroendet mellan dessa små potentater. Då hdr häromdagenshörde omtalås deras allvarsamma konferens sinsemellan, befara vi att han log på! samma sätt som Gulliver log då han vaknade och fann att Lillepytterna bade rotat sig tillsammans för att binda bonom med deras pygmå-tåg. Furstarne sade, deh de säga ännu, att hela Tyskland är enigt; att konungarne icke skola låta sig förledas att uppsluka Bertigarne, och att det icke skall tillåtas kejsaren att taga röfvareskatt af kurgarne. . Men hvarföre begåfvo de sig alla till Baden-Baden? Quediable allaient ils faire däns ce galere? Hvarföre skulle de gifva detta offentliga bevis på: deras inbördes misstro och på deras fruktan för den mäktige fremlingen? Hvem skall nu säga hvilken som man sökt förleda? Men Huru vältaligt och bestämdt skulle icke svaret på den kejserliga frestelsen ha varit, om de allesamjans hade uteblifvit! Såsom bakerna nu stå, fva underrättelserna från Baden-Badenett ogement tycke af en parodi på gamla berättelser, i hvilka någon österländsk eröfrare sifver företräde åt några tjog underkufvade konungar, och sluter med ätt spänna dem för sin triumfvagn. Detvill synas som: vore hr Abo :t anställd såsom -körsven och instruerad på hvad sätt deras näcker skola: böjas, och i vad riktning de skola föras: Sammanträfat mellan denna koneress och hr Ahoits