Aftonbladet – 22 juni 1860, sida 2

XVI. Lös Patos-lagunen. Då jag anlände till Piratinim, blef jag på det utmärktaste sätt mottagen af republikens styrelse. Bento Gonzales — en äkta vandrande riddare så god som trois någon på Carl den stores tid, sjä sfrände med Olivier och Roland, kraftfull, vig, trofast som de, en verklig centaur, som för sin häst på ett sätt, som jag endast sett gereral Netto göra — ty denne är ett fulländadt mönster för ryttare — var frånvarande och stadd på marsch i spetsen för en kavalleribrigad för att bekriga Sylva Tanaris, en kejserlig befälhafvare, som gått öfver San-Gonzales-kanalen och oroade denna del af provinsen Piratinim, den republikanska styrelsens dåvarande residens, en liten stad med en förtjusande alpbeligenhet, bufvudort för departementet af samma nåmn och rundt omkring omgifven af en krigisk befölkning, .som är frihetens sak synnerligen tillgifven. I hans frånvaro var det finansministern Almeida, som på stadens vägnar gjorde les honneurs för mig. 3 Jag vill nämna några ord om RioGrande, hvilken man skulle tro vara, såsom namnet antyder, belägen vid någon stor flod eller till och med vara en stor flod. Rio Grande är les Patos lagun; den kan vara ungefär tjugo mil lång. Undantagande några grunda ställen, om hvilka jag längre fram kommer att tala, är den djup och befolkad af kaimaner; den uppkommer af fem loder, som utfalla i dess norra ända och silva sjön form af en mennigkohand. Det finnes. ett ställe, hvarfrån man på en gång ser de fem floderna, hvilket derföre också kallas Viamgo — jag ser handen; Viamao hade bytt om namn och kallades