STOCKHOLM den 22 Juni. Den politiska verlden sysselsätter sig med funderingar och gissningar öfver furstemötet i Baden-Baden, denna privata sammankomst mellan kejsar Napoleon och en mängd tyska suveräner, i hvilken icke en gång en endå diplomat fått deltaga, och hvars privata karakter man varit angelägen att uttrycka äfven derigenom, att furstarne icke buro uniform; utan voro civilklädda,: uppträdande sålunda utan all officiel prägel. Den makt, som har en bestämd anledning att se detta möte med missnöje och misstroende, är Österrike, för hvilket en dylik personlig konferens mellan alla de mera betydande af Tysklands furstar och kejsar Napoleon,: och till hvilken Österrike alls icke blifvit inbjudet, i viss mån måste antaga karakteren af en utmaning eller förolämpning mot huset Habsburg. . Den finansiella verlden är mycket glad öfver mötet, emedan den hoppas; att det utgör ett bevis derpå, att kejsar Napoleon uppgifs vit alla mot Tyskland riktade eröfringsplaner; den tror freden betryggad, och kurserna ha stigit, sedan man erfor, att prinsen-regenten af Preussen gick in på denna sammans komst. 8 Hvad det direkta resultatet af sammankomsten angår, så kan det i alla Händelser icke vara mycket stort. Man har utbylt en hop artigheter, i goda ord och: försäkringar om ömsesidig fredskärlek : och frånvåron af alla onda afsigter; — så mycket kan man ungefär slutå af hela situationen och åf de underrättelser man erhållit öm utsidan af dessa konferenser. Men när man derifrån ger sig in på detaljfrågorna, uppstå samma svårigheter. som förut; och : detsynes icke vara antagligt, att man kunnat i dessa korta samspråk finna någon lösking för dessä; i; Att Napoleon är . upphofsmannen till detta möte och att han -afser. att genom detsamma vinna tid för eller eljest mera direkt befordra någon af sina planer; kan man taga för afgjordt. Det hörer med till hans nya egendomliga statskonst, att föranstalta personliga sammankomster .med de inflytelserikaste furstar och statsmän, när han , tror sig kunna vinna dem och -behöfver använda dem för sina syftemål. Derom vittna hans möte med kejsar Alexander i Stuttgart, hans besök i Windsor, sammankomsten med lori Palmerston uti: Compiegne, Cavours. besök i Paris och sjelfva fredsslutet i Villafranca. Derföre kan man nu äfven förmoda något nytt uppslag uti hans politik. Åtskilliga tidningar berätta, att mötet i Baden-Baden blifvit-bemedladt af ryska enkekejsarintrar; Man skulle deraf kunna sluta, att Rysslånd haft ett visst intresse med i detta möte, att det hufvudsakligen. afsett att försäkra sig om Tysklands medverkan eller neutralitet vidden definitiva reglering af de orientaliska affärerna, hvarom Frankrike och Ryssland möjligen öfverenskommit eller hålla på att komma öfverens. Den tyska demokratien är emellertid mycket förbittrad öfver furstemötet och särskildt prinsen-regentens af Preussen deltagande deri. En demokratisk tidning yttrar, att man må hysa hvilka höga tankar som helst om denne fårstes redbara tyska hjerta, så äir det visst att, om ett ärbart fruntimmer inlåter sig på ett rendezvous med en beryktad roug, hon visserligen kan gå derifrån med bibehållen renhet; men äfven motsatsen kan bli eg och i alla händelser är detdå förbi me bennes rykte. Har Preussen en gång ådragit sig tyska nationens misstrdende och skadat sitt goda namn, så är det förbi med dess moraliska inflytande i Tyskland. Statsutskottet lär. vid gårdagens aftonsammanträ v n edhunnit endast de tvenne återstående af anslagsfrågorna på klerecistaten, nemligen: dels angående hr Lexells m. fl. OR TE anvralsldt sintsandalge SIT a