örst frih. Alfons Hermelin. Han uttalade sig detta grundliga och klara anförande mot ett fverdrifvet begagnande af blötfoder i allmänet. Det blir i längden förslappande, hvilket synnerhet visar sig på kalfvarne. Fördelarne raf äro dock stora, enär blötningsprocessen rt fodervärdet med 7; å 14. Blötfoder : således begaprias; men omvexlande med torrfoder, så att af hvardera gifves hvarannan gång. Mera man kan utsträcka bruket af blöts ;der, der man hufvudsakligen lägger an på mjölkproduktion och ej sjelf rekryterar sin adugård. Ett bevis att det är förslappande har man deri, att man afstått från begagnandet af ångkokt foder vid Ultuna, ehuru detta visserligen skett ej blott derföre att fodreticke anns lämpligt för afvelsdjur, utan äfven af vänsyn till bränsleåtgången.-Äfven hade taaren hört af en schweizare att man i Schweiz använder blötfoder hutyudsakligen för mjölks or, men ger torrfoder åt dragboskapen, af hvilken styrka och uthållighet fordras. Af blötfoder satte tal. sörpfodret lägst, emedan det blott är uppmjukadt, men icke öfvergång till sockerhalt beredd, Det sjelfjästa fodret satte han deremot främst; det fordrar icke något bränsle, och sockerjäsningen försiggår fullständigare än medelst ångkokning, emedan den går långsammare. Man finner detta bekräftadt i den vanliga hushållningen af den omständigheten att ingen mältar under Juni, Juli eller Augusti månader, emedan pr cessen under då rådande värma ssulle försiggå alltför brådstörtadt och maltet ej hinna få nog sötma. Att bereda sjelfjäst foder kan ske mycket billigt i en bryggpanna med träs lock och ett rör, gående derifrån till ett kar, som står på en. sluttande ställning. Dertill kan användas hö, eller gröpe eller snart sagdt hvad-som helst, och det är ej så noga. med sönderskärningen, ehuru denna alltid är nödsvändig. Att smaken för jäsfoder minskats trodde tal. härleda sig från bristande vana vid -begagnandet deraf samt från åtskilliga dervid begångna misstag. Det första af dessa har varit att man för starkt fuktätfodret; det bör befuktas, men ej öfvergjutas med vatten; för mycket vatten hindrar jäsningen. Det andra har varit att man ej sönderskurit foderämnena, utan lagt ned dem hela. Slutligen bar man synts vänta att få förträffligt foder af intet; det är dock omöjligt att af halm, som innebåller nästan bara trådämne, få ett närande jäsfoder. Dertill fordras proteinoch sockerhaltiga beståndsdelar. Efter att ha lemnat anvisning om beredningssättet af sjelfjäst foder och en utväg att, i fall försöken misslyckades, göra en blandi ning af rågmjöl och jäst (beskrifningar derö referenten ej tilltror sig att återgifva, enär han endast som en i jordbruket och jordbrukskemien oinvigd amatör bevistade sammankomsten), slutade tal. med att varmt rekommendera jäsfoder, ej blottinödår, utan äfven i vanliga år. t Hr Odåberg vitsordade att vid Ultuna ej längre begagnas ångkokt foder, utan sjelfjäst, som packas i stora lådor. Det blir lättare upplöst och gagneligare. Grefve Wirsgna ansåg att man vid Ultuna hade nedlagt ångkokningen fortare än man bordt. Omsorgen om bränslet hade sträckt sig väl långt, då man ej gjort mera än två kok i veckan. Komparativa försök mellan ångkokt och annat foder hade bördt an:tällas, hvilket lämpligast hade kunnat ske vid Ultuna. Man borde ej bygaa för mycket på utdömandet af en foderberedningsmetod, zom medgifves ega så stora fördelar och som ännu vidhålles allmänt i Norge samt på andra orter. Hr Amegen instämde med baron Hermein i afseende på blötfodrets slappande verkan när deraf för mycket begagnas, men mot påståendet om det sjelfjästa fodrets företräde framför ångkokt anförde han, att i det förra lätt uppkommer en efterjäsning och syrlighet, som kan inverka menligt på kreaturen. -Talaren hade på flera egendomar, der sjelfjäst foder begagnades, sett att korna ofta kastade, utan att man kunnat gissa till annan anledning än fodret. Efter tre år som han sjelf användt ångkokt foder hade han ej få t skäl attbortlägga det. Det kan ej nekas att fodret i.den formen kommer kreaturen mera till godo än eljest. Att man vid Ultuna ej funnit sådant foder så tjenligt torde väl till en del ba föranledts deraf, att man der icke kokat oftare äm två eller tre gånger i veckan, hvilket haft tili följd att, som fodret flera dagar efter kokningen är olikt tillståndet strax efter densamma, kreaturen fått för mycket ombyte i foderväg, hvilket ej bekommer dem väl. Frih. Leuhusen anförde att kastning äfven sker der bara torrfoder användes. 1857 var kastningen mycket allmän, såsom talaren trodde i följd af det våtbergade fodret från 1856. I England hade kreaturen kastat af rappsfoder, så att man måst upphöra att gifva sådant. Professor Lundberg (från veterinärinrättningen) upplyste och visade på vetenskapliga grunder, att ingendera af de uppgifna fodringsmedlen kunde ha vållat kastningen: hos korna. Denna måste ha vållats af för hastigt ombyte af foder. I afseende på de olika foderberedningarne anförde han att det ångkosta är lättsmältare och framkallar en starkare mjölkafsöndring hos kon; men denna mjölk blir ej lika god som annan. Frih. Hermelin förmenade att kastning äfven vållats af att för stor tjur användts. Vidhötl för öfrigt sitt försvar för det sjelfjästa fodret. (Forts.) NORGE. Storthingsdeputationen till kröningen härstädes har, såsom bevis å dess erkänsla för kaptenlöjtnant Heyendals förhållande såsom chef å ångfartyget Lindesnas, förärat hans fru en siifverkanna med lämplig inskrift. Sällskapet för forntida minnesmärkens be