Aftonbladet – 18 juni 1860, sida 2

På direktionens till drätselkommissionen vi gjorda framställning har kommissionen nu gått oc författning om att låta ändra inredningen ilK1 skolsalarna, så att mera utrymme och en sun-)m dare luft kunna uti dem beredas för det allt-oc mera ökade antat elever, som önskar begagne undervisningen derstädes. (P. T.) — me — Snällposten i Malmö berättar om en i Lund utbruteri eldsvåda: Måndagen den 11 kl. 10 f. m. utbröt i Lund en häftig eldsvåda, hvilken började i ett handlanden Billberg tillhörigt uthus i hans nära vid Stortorget belägna gård, och då det blåste stark sydlig vind, gafs härigenom fart åt elden, så att samma hus snart brann ned. Under tiden hade elden spridt sig till närmaste gårdar och antände ett af grannarnes Ekelöfs uthus, der elden dock snart släcktes, men samtidigt antändes ett uthus i apotekaren Åkerbloms och ett i doktor Trägårdhs gårdar, hvilka sistnämnda båda hus brunno ned. En stund var faran, då det brände på olika punkter, så hotande, att man telegraferade till Malmö efter -sprutor, men då dessa voro färdiga att med extratåg afsändas, ankom en ny -telegrafdepesch, som underrättade att bjelp numera ej behöfdes, emedan man lyckats blifva herre öfver elden, och kl. 12 var all vidare fara förbi. — Eldsläckningen, som bedrifvits med mycken raskhet och utomordentlig ansträngning, leddes med mer än vanlig rådighet och lugn af magister Sam. Åberg, som nära satt sitt lif på spel, då han icke -lemnade en brinnande byggnad förr än ögonblicket förr än denna instörtade. — Huru elden uppkommit är obekant; i den byggnåd, der elden först bröt ut, hade, så vidt man vet, ingen menpniska varit under de sista dagarne. — I dessa dagar har 2:dra häftet af Westmanlands läng hushållningssällskaps qvartalskrift för landtbrukare, utgifven af sällskapets sekreterare, länsagronomen mag. G. W. Zetterstedt, utkommit i bokhandeln: Detta. häfte, 4 ark 8:0, innehåller: Om ett stamholländeris förläggande i Westmänland. -Om de förnämsta kulturväxterna och deras användande i fordna tider. Berättelse till Upsala läns hushåll ningssällskaps förvaltningsutskott, rörande biskötseln. Om Nötstynget eller Krokhumlan. . Berättelse öfver Degebergs landtbruksskola för år 1859. Enkla upplysninogar om fruktträds odling af trädgårdsmästaren E. Ingeberg. Hushållsrön. : — Från Söderhamn skrifves d. 15 de: Förliden måndag hade Söderhamns jernvägsaktiebolags intressenter ordinarie bolagsstämma, hvarvid hr landshöfding Widmark förde ordet. Sedan de föregående bolagsstämmoprotokollerna blifvit upplästa, föredrogs revisionsberättelsen, som till alla delar tillstyrkte direktionen decharge, hvilken ock enhälligt beviljades, hvarefter hr landshöfdingen redogjorde för bolagets ställnihg den 1 Juni. Man meddelades, att direktionen hyste ett godt hopp att få bannan fär dig till Bergvik i höst; sleepers och rails voro nära utlagda och spikade utåt nästan hela denna sträcka. Genom de undersökningar, som man gjort för den föreslagna kanaloch slussleden i stället för bana för hästkraft vid Landaforsen, hvilket förslag måst öfvergifvas, har man kommit under fund med att denna del af bannan kan betydligt förkortas och kommunikationen på vattnet längre användas, så att banbyggnadsarbetet förminskas med fem åttondelar. På framstä!ld proposition om bolaget ville begagna sig af denna fördel, hvilken icke åstadkommer någon afvikning från kontraktet med stateu, beslöts att man skulle följa den nya planen. Rörelsematerielen till sjös beslöt man skulle komma att ske med ångbåtar för passagerarefart och bogsering af pråmar, nemligen en på Bergviken och en på Warpen. Hr öfversten Bergman föreslog, att man skulle förskaffa en ångbåt på Bergviken om 20 hästkrafter och en på Wafpen om ungefär hälften af den förres kraft. Härom uppstod en liten diskussion; hvarefter beslutet blef att direktionen skulle efter bästa bepröfvande gå i författning om båtarnes: beställande och att de ej få öfverstiga 20 hästkrafter. mr ÖAoRnR Fr ARM 53 AT Mö nm MN a DÅ ER Fr 0 mt RER — Från samma stad skrifves i vHelsingen: En festlig tillställning egde förliden tisdag rum på Momyskje gästgifvaregård. En mängd af ortens ståndspersoner och allmoge hade nemligen till nämnde dag samlats till en subskriberad festmiddag för från orten snart aflyttande häradshöfdingen OC. J. Björck; som en lång följd af år varit domhafvande i Södra Helsinglands domsaga och derunder tlllvunnit sig, allmän aktning. N — Från Gefe skrifves i Norrlandsposten: Den mångåriga processen mellan strardegarne vid Storsjön och Forssbacka bruk om Storsjöns sänkning synes nu vara på god väg att slutas. Vid ettsammanträde på Åsbacka gästgifvaregård den 9 dennes antogs af strandegarne ett af komiterade, hr konsul Göransson och brukspatron Hj. Petrö uppgjordt förlikningsförslag, enligt hvilket Storsjön kommer att sänkas 6 fot under 1844 års vattenhöjd, hvarigenom kringliggande egor hädanefter befrias från de för störande verkningarna af vårflöden. Möjligen har detta ärs höga vattenstånd underlättat förlikningen. — En korrespondent till Norrlandsposten skrifver från Norrbotten bland annät: Våra outtömliga malmberg äro allmänt bekanta, åtminstone är detta fallet med Gellivare. Åtskilliga andra finnas likväl, som äfven ådragit sig spekulanters uppmärksamhet. För få år sedan inmutades af ett holländskt bolag flere malmstreck, belägna i Torneå lappmark, af hvilka Schiangeli, ej långt från Torneå träsks vestra ända, omkring 4 mil från Ofodens fjord i Norge, innehåller ända till 50 procent rik koppår. Nämnde bolag lärer der hafva uppfört smedjor, hyttor och arbetarbostäder, men fått sig beviljadt ett hvilostånd, somt likväl går ända till nästkommande Auwpusti.Berget är förut bearbetadt af ett boag i Haparanda, men som tröttnat. Möjligen går det på samma sätt med det holländska, ty visserligen är den malm som finnes rik, mer huru mycket som finnes kan man ej vara säker om, och tilläfventyrs blifva förväntningarne deratinrtan besvikna. Icke desto mindre ha just i dessa dagar nya inmutningar j samma berg blifvit gjorda af en hr Georg Berg, äfvensom i Lutskär, uti Neder-Kalix socken, der koppar likaledes blifvit påträffad; samt uti Gellivare lappmark vid Kalasjärvi och Haukiuvara, vid hvilket sistnämnde ställe särdeles rik och ymnig jernmalm skall finnas. Man kan göra sig ett begrepp om sistnämnde spekulants sangviniska förhoppningar och fanfasirika hufvud af den omständigheten, att han ämnar meddelst krossverk söndersmula malmoch gråberg samt genom magneter utdraga jernet ur kopparn; Utom anförda spekulanter, finnes ännu ett bolag, spekulerande på Routivaara i.Luleå lappmark. I spetsen för detta bolag står en segelsömmare Leffler i Göteborg, som lärer innehafva patent på en uppfinning af ångslädar, afsedda för malmens transport från berget till kusten. Äfven detta företag synes vara en magnet, som väl kan draga penningar, men om det är af beskaffenhet att draga malm eller jern ner till kusten blir en annan sak. Kommer deremot den kommunika:tionsled, som landshöfding Vidmark föreslagit, till stånd, torde Routivaara i alla fall blifva af mycken vigt och spekulationen derå ganska vinstgifvande. nn a a NE FEEL EAT Rn NA SÄNT a dn on VT 0 få tr Oh mn ÖRE. va Ar le Ik i Fr JrR Ö0 RR RR Rn rn GT En två mils tar på Stookholm-Söderteljebanan. Hvad man gerna önskar, det tror man lätt. Hufvudstadens allmänhet, som brinner af otåTokat att öPRG. mit aka serm—nvig frön NIOCkK.I RO