loppet vid förra qvarnen och Fiskargången. så torde det ej kunna anses olämpligt att bi fogade handlingar lemras till redaktionen, mec anhållan att desamma, antingen i deras helhet eller genom utdråg, måtte varda benäge meddelade till allmän kännedom. a) Vidimerad afskrift af kongl. brefvet der 22 December 1851, som upplyser hvilka ar beten drätselkommissionen åtog sig samt ålales satt låta utföra, för: att bereda utlopp : stället för den tillstängda Söderström. Härvid bör den upplysning lemnas, att drät: selkommissionen sedermera låtit, med rättelse fter gillad plan, verkställa och fullborda dc i ofananförde kongl. bref omnämnde arbeten. nemligen upprensning och fördjupning af s. k Stallkanalen eller Norrströms södra arm, sam! zamla slussgrafvens inrättande till extra af. oppskanal vid flodtillfällen. I följd häraf är -attenloppet ifrån Mälaren för närvarande 88 1vadratfot större i genomskärning än det var nnan nya slussen anlades. 5) Vidimerad afskrift af kongl. brefvet den 30 Juni 1854, hvarat synes, bland annat, att. när den förminskning, som i följd af nya slussens byggnad egt rum uti sektionsarean if vattenutloppet från Mälaren, blefve genom ie ofvan omförmälda nya afloppen fullkomligt ersatt, K. M. täckts i nåder förklara, att Mälarens strandegares framställning.angående beredande af ytterligare utlopp för sjöns flodvatten (för hvilket ändamål de, i likhet med ndra intressenter i vattenafledningsföretag, synas sjelfva böra bestrida kostnaderna för unlersökningars verkställande och plans upprättande) icke pröfvats föranleda till någon åtzärd från K. M:ts sida, så mycket mindre. som det af strandegarne emot Stockholms stad väckta påstående då ännu ej blifvit medelst laga slut afhulpet. . Någon plan för åvägabringande af nytt aflopp för Mälarens flodvatten lärer emellertid icke under tiden blifvit genom strandegarnes försorg utarbetad; åtminstone har ingen sådan från strandegarne afgifvits till K. M. för nådig pröfning. e) Utdrag af en tabell, upprättad af hr profressorn och riddaren A. Erdman och i vetenskapsakademiens handlingar införd, utvisande ögsta ståndpunkten af Mälarens vattenyta, i rörhållande till tröskeln uti Stockholms nuvarande sluss, under desflesta;afåren alltifrån 1774 och till innevarande tid. Man finner af dessa anteckningar, att Mälarens vatten från 1774 till 1800, eller under en tidrymd af endast 26-år, uppgått till 18 fot och deröfver icke mindre än 14 särskildta ir, deraf en gång (1780) till 22 fot 2 tum, en gång (1788) till 20 fot 6 tum och 12 gånger till 18 å 19 fot. ! På detta århundrade har vattnet deremot under 60 års tid endast 13 gånger stigit till 18 fots höjd och deröfver, hvarutaf en gång (1818) till 20 fot, ock en gång (1851) till 19 fot 2 tum. : Att Mälarens vattenyta efter en snövinter. sådan som den sednast förflutna, hvilken i de festa trakter af landet åstadkommit flöden af nära lika höjd med de på förra århundradet såsom högst observerade, detta år uppgått endast till 18Y, fot öfver slusströskeln, kan i viss mån tillskrifvas Gen ökning, som vattenutloppets sektionsärea vunnit.i jemförelse med fordna förhållanden genom de arbeten som Stockholms drätselkömmission låtit verkställa till ersättning för den igenstängda Söderström, Anledning finnes således till antagande af, att om nya slussen icke blifvit byggd, och om Söderström således nu befunnits oförändfan sådan den var före slussens anläggning, så hade Mälarens vattenyta, för så vidt inga nya flopp under tiden genom strandegarne blifvit beredda, detta -år stigit mera, och alltså för illfället haft en högre ståndpunkt än den nu efintliga, om väderleksförhållanden m. m. i frit varit lika. Stockholm den 13 Juni 1860. —Jg. Enligt en af hr professorn och riddaen A. Erdmann upprättad och i vetenkapsakademiens handlingar intagen tabell ar vattnet i sjön Mälaren under efterföljande r stigit till nedan santecknade höjdmått öffer tröskeln i Stockholms nuvarande sluss, remligen: År fot inmil FEI VAN hi År fot tnml