Aftonbladet – 16 juni 1860, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. En sirån på Ludvig XIV:s tid. Då. hr de Ja Reynie nyligen blifvit polischef, oroades Paris genom en rad af besynnerliga. förbrytelser. -Urider 10j bet af fyra månader försvutino icke mindre än 26 unga personer af de förnämstå och rikaste familjer i staden. De förönderligaste rykten kommo i omlopp, och man påstod såsom säkert, att en främmanile prinsessa, som led af lefversjuka, två gånger i veckan tog sig ett bad i rykande menniskoblod. Men till och med när man frånräknar alla öfverdrifter, har den episod, hvarpå vi här syfta, en så osannolik prägel, att man kände frestas anse den för en fabel, om den icke omtalades åf polisarkivarien Peuchet i hans Memoires, tires des. archives de a police. Som man lätt kan föreställa sig, rådde en allmän förskräckelse i Paris öfver de unga personernas. försvinnande. Ingen visste när: turen kom till honom, åch hertigen af Gåvres klagade i stadens namn Hos Ludvig XIV, som visade sig mycket missnöjd med-La Reynie. — En af dennes polsagenter, Lecoq, hade straxt gissat, att ynglingarne måste hafva låtit löcka sig i en snära af någon mycket vacker flicka. Han hade sjelf en son, Exupåre, som hade ett fördelaktigt yttre samt tillika var försigtig och klok. Lecoq förklarade med få ord, hvilken tjenst han väntade af honom. Exupere spatserade nu hvar dag på de Mest besökta promenader i-elegant toilette, med broderad rock, spetsmånchetter, :ett ur i hvardera bd äckan 0o.s. v. Under första veekan ledde hanspFfomenhader ieke till något resultat. Men slutligon upptäckte han i Tuileriträdgården en ung, blond dam af utomordentlig skönhet och åtföljd afett slags duenna. Ynglingen blef helt förbländad och gaf henne rätt con amore de mest förälskade ögon, hvilka besvarades på ett temligen uppmuntrande sätt. Exupere märkte snart, att duennan sökte förmå honom till konversation, och då det lyckades dem att därma sig hvarandra, erfor han, att den blonda skönheten var en utomordentligt rik polsk prinsessa. ExuPere spelade den blygsammeoch talade-anspråkslöst om sin förmögenhet och sin plötsliga passion för.den främmande sköna. Duennan lät beveka sig; ett möte utsattes till aftonen kl. 9. — Ynglingen skyndade gedast att berätta allt för sin fader. Denne fördelade sin polisstyrka i staden, och vid öfverenskommen tid stod Exupere vid S:t Germainkyrkans portal. Duendan infann sig snart och ville förbinda hans ögon; men detta motsatte sig -Exupere med -bestämdhet. Den gamla qvinnan förde honom derpå på långa omvägar till ett hus vid rue des Orfövres. Efter att hafva famlat sig fram gehom långa, möra korridorer, infördes Exupere Lecoq i ett mycket praktfullt rum, der han fann den blonda sköna i en :makfull peglige. Hon förvred till den grad hufvulet på ynglingen, ätt han med all sin försigtighet ;ch klokhet rent af glömde det värf han åtagit sig. Hen midt under herdetimman bragte plötsligen ett tjud ur en pipa honom till besinning. Det var hans rader, som erinrade honom att gifva den öfverensomna signalen. Den sköna reste sig nu och gick Ah i ett tillstötande rum, Exupere såg sig om och spptäckte bakom en skärm ett skåp med glåsrätor, vari han till sin förfäran såg tjugosex menniskoufvudev, uppställda på silfverfat och balsameråde så .onstmässigt, att de bade ett sken af lif. Det var jufvudena af de tjugosex ynglingar, som nyligen försvunnit, I detta ögonblick uppstöttes fönstret af polisagenterna, som upprest en stege för att komma Zxupere till bjölp. Vid detta buller inkom prinsesan med fyra banditer; men polisagenterna blefvo ikväl snart berrar öfver valplatsen. Banditerna blefvo dönida till döden och afrättade. Hvad den sköna beträffade, så var hon en engelsk Messalina, lady Guilford, som förenat sig med de fyra Janditerna för att tillfredsställa sina usla Ndblser. flon blef likaledes dömd till döden; men då några doga hofmän en afton gjorde konungens broder nyken att se henne, lät Han i tysthet bortföra henne fån Bastiljen och ut på ett landtställe, der hon mot horgonen instängde de unga herrarne och fann tillkille att rymma. För att sjelf undgå allt obehag, ;hrappörterade guvernören på Bastiljen, att lady Guilbråd, plötsligen. dött i fängelset. ! Af detta äfventyr, som verkligen skall vara! bistoriskt, hafva Grange och Montepin hemtat ämnet för ån dram, som helt nyligen blifvit uppförd på Ambiguheätern under titel La Sirene de Paris. — Ångpannors förseende med vatten har hittills?imedfört åtskilliga svårigheter,? hvilka man på många sätt sökt afhjelpa. De vanliga matarne, Jumparne och andra apparater, som man har användt, stå alla mer eller mindre tillbaka, både hvad ingår regelbunden matning, hållbar tryckning och sörlust af. mekanisk. kraft eller af värme. För en del år sedan utsattes till och med en premie af preussiska regeringen för . uppfinningen af en ändamälsenlig apparat, en -tillfredsställande sjelfmatare, hvarigenom sjelfva ångan kunde bringas. att omedelbart drifva den tillräckliga mängden vatten in i pannan. — en dylik apparat synes Ht vara uppfunnen, i det Giffard i Paris -kenstruerat ett -mycket:enkelt, genomskuret rör, genom hvilket ångan går från pannans ångdel in i dess vattendel och på vägen genom ett förbindningsrör suger med sig en regelmässigt tillströmmande mängd vatten, som. dessutom under vägen.uppvärmes af: ångan. ; Uppfinningen är så enkel, att den synes paradox, och. fastän man. dagligen i många hundra exemplar kan se-det tillfredsställande resultatet, äro dock de lärdeännu icke eniga om att. förklara, huru det ir möjligt. Man har velat förklara fenomenet på många sätt; den rimligaste förklaringen: tyckes vara den, -att vattnets inträngande möjliggöres genom en till följd af.kondensation och -afkylning helt och hållåt lokalt förminskad tryckning i pannan, närmast ingångospunkten. : : I.sammanhang härmed berättar Berl. Tidn. att eh af-.dessa apparater en afton i förra veckan skulle förevisas i industriföreningen i Köpenhamn; denna apparat, anskaffad till en 12 hästars ångpanna, är idke större än att den kan.-rymmas i en låda, icke synnerligt större. än en cigarrlåda: — Ett stort envig.En amerikansk tidning berättar följande från:jMississippi: Man minnes ännu sedah.1828 en strid, i-hvilken fyratio eller flera persöner ideltogo i,NatchezDen. ryktbare uppfinnaren af Bowie-kpifvarne; öfverste Bowie, vistades ofta nämnde stad. FHan--blef -utmanad af-en herre från Alexandria i Louisiar a, som kom. till-Natechez med tjugovänner; hvilka följde med:för att se: att ullt-skulle gå riktigt:tillj enär öfverste Bowie var könd: som en-våldsam karl och hade många bekanså. Man begaf,sig.ut. till stridsplatsen-.och duellanerna intogo sina platser med. sina sekundanter upp