Aftonbladet – 15 juni 1860, sida 3

MES Sr a RR AE RTR x ns här som i Sverge äro jordbrukare i allmänhet tt trögt slägte i tankeförmåga, eller åtminstone i: användandet deraf; De: utmärktaste appfinningar, egnade till att underlätta deras Semödanden,. hopa sig öfver dem, och man illegnar. sig dessa uppfinningar i maskinväg, men följer ändå den praktiska tillämpningen af far och farfars metoder, utan att betänka, att far och farfars tider äro förgångna. Alla andra yrken gå här i landet oupphörligen framåt med en förvånande hastighet, men ikerbruket.. ensamt; ligger ännu i linda, oaktedt alla uppfinningar, oaktadt de talrikt bevistade landtbruksmötena och den vidsträckta cirkulationen af utmärkta landtbruksskrifter. Men de motverkande orsakerna äro många och torde här i Vestern få sökas först och rrämst i jordens utmärkta fruktbarhet och lätta odling, för det andra i brist på nödiga arbetskrafter samt de till följd häraf orimligt höga arbetslönerna: för en ordentlig brukning och dikning, vidare i yankeens fruktan för allt hard work, men. framför allt i det omättliga begäret att hastigt vilja göra sig penningar (to make mony). Följden blir den. att -man söker göra sig alla möjligavginvägar för att uppnå detta -mål, dessa ginvägar må vara hur osäkra som helst. Yankeenkan omöjligt tänka sig in i ett systematiskt cirkulationsbruks långsamma genomförande. . Han beräknar den högsta möjliga afkastning skörden för ett år kan gifva honom, .och när såningstiden-kommer;, är han i en rastlös, brinnande verksamhet för att få så mycket som möjligt ;utsådt. Med brukningen af jorden faller det sig ej så noga, ty han plöjer blott en gång före sådden, vanligen blott till 3 tums djup. . Att köra, som man i Sverge säger, i anväg, är något som ban föga känner till. Hvete och hafra sås vanligen på stommen efter indian-corn (majs) och öfverfares med en gåsharf. Samma system, som i Vestern, gäller äfven allmännelin i Östern, med få undantag. Efter slutad sådd återgår yankeen till sin maklighet, som ganska litet störes af .skördearbetena, då :de hufvudsakligen förrättas af. maskiner. Det är visserligen sannt, att närskörden pågår, måste den forceras med all fart, men den fysiska kraften. tages härvid dock i mindre anspråk än vid såddea. Hvad majsen beträffar, kan den utan synnerlig skada blifva stående på roten hela vintern, och en del farmers låta den också stå der både länge och väl, aftagande den: endast i mån af behof. Hvad gödning och gödsel angår; så är i de nordöstra staterna: ett mer eller mindre ordnadt system genomfördt, ty de omsorgsfullare och mera praktiska farmers veta mer än väl, att detta är den guldgrufva, som ensam förmår hålla jorden i en långvarig och ständig väx kraft, och söka de derföre genom ett noggrannt uppsamlande deraf samt uppblandning med dygjord m. m. öka denna tillgång; dessutom använda de gröngödning, hufvudsakligen med klöfver. Men den stora mängden, liksom mängden af de svenska bönderna, kastar kreaturens gödsel utanför dörren af. ladugården, huru det faller sig (n. b: om man här har hus för kreaturen, hvilket i Vestern ej ärl så vanligt, der kreaturen för det mesta utfordras på stora inhägnade, öppna gårdar, hvarest gödseln får ligga, för att utlakas af regn och uttorkas af solen). Dessa slags farmers äro sådana, som följa fars och farfars metoder och som, då de utsugit den fruktbara jorden, nödgas sälja sina farmer åt mera insigtsfulla och arbetsamma landtbrukare, samt emigrera längre och längre åt Vestern, hvarföre Vestern ock hufvudsakligen har öfverflöd på just detta slags farmers, I Östern begagnas till gödning betydliga qvantiteter. .quano, äfven andra gödningsämnen, Gud vet hvad de alla heta. Ofta äro dessa fabrikater, . som .tillverkarne utbasunai alla tidningar, den ena värre.:än den. andra, endast humbugs och , påminna om. en .anekdot, som med fullt skäl. kan tillämpas på-dessa förvånande gödningsämnen; En engelsk lord yttrade. neml. till en, af sina arrendatorer: min-kära. vän, den dag skall snart komma, då man kan föra gödingen för ett acre land i ena vestfickan, hvartill den enfaldige) mannen svarade: det kan visserligen blifva. så, mylord, men: då är: ock min tro, att man : kan stoppa skörden i den andra, och jag är) nära nog af-samma tanka som lordens arrendator; med hänseende till en del af dessa gödningsämnen. Många af dem kunna. vara goda nog; men största delen duger likväl till ingenting, och på det hela kosta de mer, än de smaka. Här i Vestern kommer för närvarande icke gödning.alls i fråga; det. finnesicke en bland hundra, som tager vara. på gödseln, tvärtom, för, att blifva den qvitt, uppblandar: man den med halm om: sommaren, då den. blifvit förr, och. sätter eld. derpå. Men huru rikt landet ock är; komma dessa herrar jord brukare väl förr eller sednare i erfarenhet af sin metods oanvändbarhet ilängden. Jag och de förnuftiga, som tänka lika med mig, söka hushålla på ett annat sätt, väl vetande, att man måste taga vara på denna jordens rike-dom och återgifva den någon näringskraft; om man vill tänka på framtiden. Hvad boskapsskötseln angår, befinner den) sig härstädes ock på en ganska låg ståndpunkt. I mellersta, östra: och nordöstra staterna lämpa sig vissa: trakter hufvudsakligen för mejeriskötsel, och göres denna del -af landtbruket ock der till hufvudändamål samt är temligen. väl. ordnad. Så tillverkas i ett distrikt. det bästa smöret, i ett annat:den bästa osten; hvartill orsakerna kanhända få sökas i de grässlag, som på de olika trakterna äro mest allmänna och . bäst -lämpa sig för det ena eller andra. I de vestra staterna eg1 nar man sig deremot åt uppfödandet af nöt-1. kreatur, svin och får. Uppfödand.t och gö-: dandet af svin utgör emellertid hufvudsaken. här, och det är i sånning förvånande, hvilkeni otrolig mängd af fläsk konsumeras afl: yankeen. Har man ingen skog, dit man kan släppa sina svin om sommaren, så. hållas: de : på en instängd svingård samt födas medvindiankorn,: lagdt i, vatten: För -uppfödandet af ett svin om 300 I vigt räknar man 30 X TG AS rr TT I nr 8 lira 1Å