Aftonbladet – 15 juni 1860, sida 1

TER ARE FAS ES IATIEESLETESENAN STOCKHOLM den 15 Juni. Den ungerska frågan börjar att, såsom vi redan i går antydde, alltmera tilldraga sg uppmärksamhet vid sidan af den italienska. De strödda underrättelserna från Ungern la redan länge burit vittnesbörd derom, att mi:snöjet der är mycket stort och att hoppet cm bättre dagar icke dött ut. Österrikes striivanden att vinna de missnöjda ha icke lect till något resultat; man har. deri från den un gerska sidan endast sett hyckleri. De senaste manifestationerna vittna, att Ungerns patrictiska ståndaktighet öfverlefvat dess olyckor, men tillika att dess patrioter äro kloka och försigtiga och att de icke vilja förspilla sina krafter och sina förboppningar på dumdristiga företag i otid. Det ungerska. folket samlar sin kraft och intager en imponerande kbållning, som onekligen i bög grad generar den österrikiska och en del af den öfriga tyska pressen, hvars bekymmer ge sig luft i åskilliga artiklar, som gå ut på att varna Ur gern för Frankrike och Ryssland och visa magyarerna, att de böra söka sitt stöd hos Tyskland — naturligtvis hos detta Österrike, som, då det icke kunde ensamt kufva Ungerns fribet, tiggde och erböll Rysslands hjelp för att smida det i bojor. Kossuths och Klapkas ankomst till Paris omedelbart efter utgifvandet af den i går omnämnda Hornska broschyren om Ungern bar satt den österrikiska diplomatien myror-i hufvudet, och kabinettet i Wien säges till och med ha låtit sin ambassadör i Paris besvära sig deröfver, att franska regeringen låtit en så ytterst vådlig och mot Österrike fiendtlig skrift se dagen, hvarpå franska kabinettet naturligtvis svarat, att. franska regeringen ieke kan eller vill lägga några hinder i vägen för litteraturen, att den icke kan förmena författare att i tryck framlägga sina id6er och alt. den inskränker sig till att emellanåt ge några. små välmenta varningar,, då någonting, som är af betänkligt innehåll, publiceras. : Vi ha ännu icke sett någon utförligare redogörelse för eller något längre utdrag ur den ifrågavarande skriften; men af hvad åtskilliga franska och tyska tidningar yttrat .om densamma finner man, att den är aftattad helt öch hållet i Kossuths anda. Den visar, att den närvarande krisen ovilkorligen måste leda till en kris i Ungern. Det står i samma förhållande till Österrike: som Sicilien till Neapel, och det behöfver blott ett erkännande af samma princip, som vid sicilianarnes frihetskamp gjort sig gällande, för att liksom dessa komma i besittning af sin gamla frihet. Ungern skulle 1849 aldrig ha dukat under, om icke Ryssland hade bjelpt Österrikes Nu ligger det i de europeiska förhållandena, i den -frans-ryska alliansen, att Ryssland icke kan göra något steg till Österrikes förmån, och Frankrike har det lifliga-ste intresse att skydda en ungersk resning mot andra interventioner. Till följd af landets för ållanden kan man antaga, att dess patrio-ter skola återupprepa ungerska pariamentets förklaring af den 14 April 1849, i hvilkev uttalas skilsmässan från det österrikiska väl det, emedan Österrike sedan tre århundraden endast sträfvat efter undertryckande af dem ungerska friheten. 1849 års strid skall numera kunna förnyas under långt gynnsammare omständigheter, ty Frankrike och Ryssland äro nödsakade att låta densamma ostördt gå för sig, ja till och med att befordra densamma. I Paris, der Garibaldi-entusiasmen gripit omkring sig isynnerhbet bland förstädernas arbetarcbefolkning och gjort sinnena i allmänhet känsliga för :lt, som erinrar om de förtryckt och lid: 1 d3nationaliteterna i E iropa, ha dessa idger mäktist slagit an, och man hör redan Ungern och -tcilien allmänt nämnas tillsammans såsom en lösen äfven inom politiska kretsar. Den stora allmänheten i Paris brinner redau af otålighet att 1iå se Kossuth i Ungern fortsätta samma roll som Garibaldi spelar på Sicilien; ty Kossuth bar på de sednare åren i London med mycken ifver studerat krigsvetenskapen, och skulle måhända, i händelse af cn ungelsk resning, uppträda såsom kommenderande general. De betydliga medel, som förlidet år voro tillgängliga för upprättande ef en ungersk legion i Italien och förberedande af insurrektion i Ungern, äro icke förbrukade. Kossuths:tysta och iakttagande hållning efter hans återkomst från Italien till England bevisar, att han icke uppgifvit hoppet sit med franskt bistånd realisera sina planer, utap endast afvaktar det gynnsamma ögonblicket.