Aftonbladet – 14 juni 1860, sida 2

JOSEF GARIBALDIS MEMOIRER), utgifna af ALEXANDRE DUMAS Fem negrer, hvilka befunnit sig såsom slafvar om bord på skonerten, och dem j2g återgaf friheten, togo anställning såsom matroser; vi fortsatte nu vår färd till Rio de la Plata. Vi kastade ankar i Maldonato, en stat i republiken Uraguay orientale. Vi mottogos med största välvilja af befolkningen och till och med af myndigheterna i Maldonato, hvilket tycktes os vara ett Zodt förebud. Rosetti reste följaktligen obekymradt till Montevideo, för att der sälja en del af vår laddning. I Maldonato — d. Vv. s. vid mynningen af denna ståtliga flod — lågo vi qvar i åtta dagar, hvilka förflöto under ständiga nöjen, som voro nära deran att slutas på ett tragiskt sätt. Oribe,, hvilken i sin egenskap af republiken Montevideos rresident ej erkände de öfriga republikerna, gaf befallning åt guvernören i Maldonato att arrestera mig och bemäktiga sig skonerten. Till all lycka var guvernören i Maldonato en hedersman, som i stället att verkställa den erhållna befallningen, hvilket ej varit svårt, då jag ej hyste något misstroende, underrättade mig om att jag borde, så fort sig göra lät, lyfta ankar och begifva mig af till min bestämmelsevrt, om jag hade någon sådan. Jag rustade mig i ordning att afsegla samma afton, men äfven jag i min ordning hade en liten räkning oa slutad. Jag hade till en handlande i Montevideo sålt några balar kaffe af vår laddning och några nipper, som tillhört österrikaren, för att kunna köpa lifsmedel. Vare sig nu att min! köpare var dålig betalare, eller han fått nys om, att jag äfventyrade att bli arresterad nog af dittills hade det varit mig omöjligt ) Se A. B. n:o 130, 132—136.