För hvar och en, som kan bedöma förhållandet, är det likväl uppenbart, att denna laborationstaxa ofta ej förslår till en vanlig dränglön. Omsättningssumman å hvarje af småstädernas apotek, der sällan mer än en läkare sysselsätter recepturen, kan per medium beräknas till 6 åa 7000 rdr årligen. lägsta klassens apotek är den visserligen ej högre än 5000 rdr, men åter på de medelstora 8 å 9000 rdr, hvadan man kan beräkna årliga omsättningssumman å hvarje af Sverges småstadsapotek till 7000 rdr. Skulle nu antagas, att apotekaren, med anledning af de recepter som en eller tvenne läkare i hvarje stad årligen utfärda, samt allmogens benärenhet för kreaturs mediein, förtjenar 100 procent, vore nettoinkomsten 3500 rdr. Men som detta sällan öfverensstämmer med verkliga förhållandet, kan man riktigast antaga hbehållningen till 3000 rdr; med hvilket belopp en apotekare skall, icke allenast betala ränta å varulager och inventarier, underhålla laboratorium och redskaper samt aflöna biträden, utan ock lifnära sig och familj. Att 3000 rår icke förslå dertill, inses lätt, 1 kasom att icke en skilling blir öfver till betalning af räntan å de inköpta privilegierna. Men lika litet härom, som att söka utforska de blifvande inkomsterna å nya apoteksanläggningar, synas vederbörande vekymra sig, då man, på platser af 3 eller 4 mils fstånd från närmaste läkare, inrättar en dylik stasion, cch genast derefter anlägger ett apotek. Man synes dervid hysa den föreställnipge , att, om en åkare, genom lön af staten och ackorder af orten, ir försäkrad om sin bergning, en apotekare också nåste kunna slå sig ut, då han, under sin lifstid, erhäller privilegiet till skänks. Men insändaren måste vestrida, att, i allmänhet, en läkare är tillräcklig att ned sin praktik underhålla en apotekare; likasom att n orts folkmängd alltid bör bestämmas såsom grund ör ett apoteks bestånd. Det finnes t. ex. en föramling invid Göteborg, nemligen Carl Johans, med sn folkmängd, som insändaren hört uppgifvas till öfver 7000 personer, der endost en läkare kan sägas iafva en; anständig bergning. Mön då denna folknängd till två tredjedelar består af arbetsfolk, jömän och fattighjon, och i betraktande tages, huru öga medikamenter de arbetande klasserna konsumera ;ch hurusom de endast i trängande nöd anlita läkarebjelp, synes det föga troligt, att en apotekare nom en sådan kommun skulle kunna lefva af sitt yrke Så synes ock blifva händelsen med de apotek, som i sednare tider inrättats. Af tidningar har insändaren förnummit, att ofvannämnda församling beslutat söka erhålla ett eget apotek, ehuru den eger ett af Göteborgs apotek på ett ej längre afstånd, än som le flesta af förstädernas invånare i Stockholm hafva ill de der befintliga apotek. Man synes vid anläggving af nya apotek icke fästa någon vigt vid den ;msättning, som erfordras, om en apotekare skall xunna lifnära sig och hålla apoteket i vederbörligt skick. Till en sådan föreställning måste man komma, då man betraktar t. ex. den nya apoteksanläggningen i Norum i Westergötland. Detta apotek har mkring 3 mil till Skara, 3 mil till Alingsås och än k rtare väg till Falköping. Omsättningssumman å hvarje af dessa tre städers apotek ,fär;6 eller 7000 rår, hvadan en apotekare endast med mycken hushållning kan existera i dessa tre städer. Hvilka utsigter att kunna lifnära sig ega nu dessa, sedan ett fjerde apotek tillkommit? Insändaren skulle, för sin del ej hafva något emot att hvarje socken eger sitt särskildta apotek; men i sådant fall måste apotekareyrket upphöra att vara privilegiefadt, äfvensom medicinaltaxan vara fri. Under nuvarande förhållanden åter är det vederbörandes pligt att tillse, det ej genom onödiga apoteksanläggningar: apotekarne blifva ruinerade samt att taxan är så hög, att en apotekare med liten omsättning kan lefva af sitt yrke. Frukterna skola eljest om några år icke uteblifva. Orsaken till det usla skick, hvaruti en del apotek, enligt hr Berlins berättelse, befinner sig, måste insändaren söka uti de knappa inkomsterna, som göra det för apotekaren omöjligt att hålla vackra lokaler och de redskap, såsom ångpanna m: m.,hvilka yrket fordrar. Då dessa apoteks nettobehållning ej öfvåtstiger 2000 å 2500 rdr, kan dermed icke bestridas mer än det oundgängliga för att hålla apoteket med goda och dugliga medikamenter. Det-tjenar till intet att dervid orda om den öfverhandtagande vanan att sjelf bereda så litet som möjligt, då apotekaren eger full rätt att införskrifva sina varor, endast de äro fullt dugliga och laborationers verkställande skulle blott ännu mer medtaga hans lilla nettobehållning. I sammanhang härmed måste insändaren reservera sig emot hr Berlins uppfattning af blyhvittshandeln. Blyhvitt utgör nemligen en handelsvara, som apotekaren eger att försälja, om den också skulle innehålla mer än 50 procent tungspat; ty med åemiskt rent blyhvitt kan ingen köpman ilpris konkurera med en annan. Kan hr Berlin i de af apotekaren beredda medikamenter upptäcka förfalskadt blyhvitt, må då anmärkning ega rum. Till sjelfva apoteksvisitationerna eller inspektionerna samt läkares skicklighet dertill vill insändaren en annan gång komma. ;