De nya apoteksanläggningarne. Till Redaktionen? af Aftonbladet. Den bekymmerfulla ställning, hvaruti Sverges apotekare med få undantag i ekonomiskt hänseende befinna sig, föranlåter en f. d. medlem af kåren att, med anledning så. väl af de ständiga nya apoteksanläggningarne, som ock af den bedröfliga skildring af en del apotek, som professor Berlin insändt till sund hetskollegium och som doktor Wistrand funnit nödigt offentliggöra, så kort som möjligt, söka utforska orsakerna till apotekareyrkets förfall i ekonomiskt hänseende och till det eländiga tillstånd; hvaruti hr Berlin funnit en del-apotek. Att apotekareyrket i vårt land, i afseende på inkomsterna, för närvarande är föga indrägtigt, synes förnämligast af de täta ombyten af egare, som de s. k. stamapoteken äro underkastade och af det inskränkta antal, som egnaår sig åt yrket. Orsakerna dertill äro många, hvaribland det må tillåtas insändaren påpeka tvenne, nemligen: den låga medicinaltaxan och de många nya personella apotek, som på sednare tider blifvit inrättade. Som man vet, tillsätter sundhetskollegium hvarje år en komit6, för att utarbeta en ny medicinaltaxa, beräknad, om insändaren ej bedrager sig, till 50 a 66?, procents förhöjning å införskrifna droguer, och en s. k. laborationstaxa, hvilken sednare dock vanligen lemnas oförändrad år från år, ehuru lönerna för apotekarnes biträden på sednare tider ansenligt stigit. Förtjensten på införskrifna droguer torde, med hänsyn till hvad som ofta fär bortkastas, äfvenledes vara för liten; dock kunna väl apotekarne låta sig nöja dermed, men icke så med laborationstaxan, som, jemförd med alla andra länders, är allt för låg. Insändaren måste till ett annat tillfälle uppskjuta granskningen af denna sednare taxa, men vill här blott anmärka, hurusom med densamma väl måste afses att apotekaren dermed skulle kunna aflöna sitt biträde.