rättens totala?borttagande, så önskade talaren åter remiss, på det att utskottet måtte: framkomma met ett lämpligare förslag. Friherre Armfelt åberopade grefve Sparres ege yttrande vid något tillfälle, att en gammal lag kar bestå genom sin ålder och häfd, men att en ny lag för att kunna bestå, måste. vara byggd på riktig principer,. . Men att inskränka en gammal lag, utar att borttaga det tidsvidriga deruti, dertill ville tala ren icke bidraga. Önskade derföre återremiss. Friherre R. Cederström önskade bifalltill grefvt Sparres förslag: Hr Carleson liknade bördsrätten vid en gamma byggnad, som icke tål vid att repareras, men son an vara till nytta om den qvarstår orubbad. Rubba man det minsta, så ramlar hela huset, hvilket tala ren visst icke för sin del skulle beklaga. Men di vondeståndet icke velat borttagande af bördsrätten och då största delen af den jordbrukande adeln ick är närvarande, så vore det ett politiskt fel att m afgöra frågan, hvarföre talaren önskade bifall på ut skottets förslag. : Friherre A. C. Raab frågade hr Carleson hur ofta icke händelsen varit att beslut fattats på Rid darhuset, då de, som deruti varit intresserade, vari frånvarande. Instämde med dem, som önskat börds rättens borttagande, och yrkade derföre återremiss Friherre Hermelin önskade bifall till utskottet: förslag. Å Hrr Dalman och G. Cederschiöld afstodo ifrån sin: förra yttranden samt förenade sig med dem, son önskat återremiss. I detta yrkande instämde äfver iriherre Creutz, som ansåg bördsrätten vara ett a lagen tillåtet våld och endast ledande till tvister och trakasserier. . Sedan friherre Raab och hrr Dalman och Ceder schiöld uppträdt emot hr Carlesons yttrande, unde: förklarande att ridderskapet och adeln representerade svenska folket, och icke svenska adeln, samt att inger hindrat den jordbrukande adeln att vara närvarande och hr Carleson förklarat sig vidhålla sin åsigt, fram -tälldes proposition, hvarvid meningarne voro delade mellan grefve Sparres förslag och återremissen. I följd deraf begärde grefve Sparre votering, och hr Carleson votering om kontraproposition. Sedan, genom votering mellan bifall till utskottets örslag och grefve Sparres, det sistnämnda med 44 röster emot 6 blifvit till kontraproposition antaget blef utskottets förslag, med 31 röster mot 25, till ut skottet återremitteradt. Statsutskottets utlåtande n:o 116, tillstyrkande K V:ts proposition angående eftergift af 1857—58 årens återstående arrende för kungsladugården Borgholm på Öland, bifölls på yrkande af hr Motgomerie och triherre R. Cederström. Grefve C. G. Mörner yrkade afslag å förslaget. Samma utskotts utlåtande n:o 118 i anledning af väckta motioner om upphörande af åt skilliga hemman och lägenheter åliggande arbetsskyl dighet till kungsgårdar och boställen, samt n:o 119 i anledning-af K: M:ts proposition, angående in dragning till kronan af det kronofogden i Gotlands läns södra fögderi på lön anslagna bostället Luxe, mot kontant ersättning till boställsinnehafvaren, bifölls atan diskussion. Derefter förekom frågan om väljande af deputerade för kröningen i Norge, då landtmarskalken hemställdc om icke dervid borde tillgå som 1818, då dessa ut sågos af elektorerna, och bestodo af en grefve, er friherre och en adelsman. Grefve Anckasvärd önskade att de deputerade måtte väljas omedelbart af ståndet; men afsade sig af många goda skäl att sjelf blifva vid valet ihågkommen. I afseende på sättet för valet instämde hrr Printzensköld, G. Cederschiöld och Dalman med grefve Anckarsvärd, utom i fråga om klasserna, i hvilket hrr Cederschiöld och Dalman önskade att ingen klassindelning måtte ske, hvilket också blef ståndets beslut, äfvensom att valen skola ske af ståndet. Valet utsattes till den 27 i denna månad, och äfven hr Dalman undanbad sig att komma i åtanka, hvarpå ståndet åtskildes kl. 2.Presteståndet. Konstitutionsutskottets memorial n:r 32, med förslag till den ändring i 14 3 mom. riksdagsordningen, att den under detta moment förekommande punkt litt. a) af innehåll: Den egare af hus och tomt, eller den egare och innehafvare af stadsjord, som frälseman är eller till presteståndet hörer, tillkomme ej valrätt för städerna skulle ur ofvannämnda S utgå, föredrogs och uppväckte långvarig diskussion. För bifall till att detta grundlagsändringsförslag måtte blifva hvilande till nästa riksdag talade professorerna Carlson och Agardh, doktorerna Gumeelius, Säve, Carlander och Emanuelsson samt prosten Lindberg, hvaremot prostarne Tegner, Sonden och Kullman, doktorerna Sandberg, Collen, Lindgren, Rundgren, Nordlander, Wåhlander, Wensioe och Abr. Nordström önskade förslagets förkastande. Genom votering med 29 röster mot 11 blef åetsamma af ståndet förkastadt. Härefter biföllos utan diskussion följande statsutskottets betänkanden: n:r 116, i anledning af K. M:ts proposition, angånde eftergift af 1857 och 1858 årens återstående arrende för kungsladugården Borgholm på Öland; n:r 117, i anledning af K. M:ts proposition, i fråga om kostnadsfri upplåtelse af kronan tillhörig jord åt Gellivare blifvande bolag, för anläggning af en jernväg emellan Gellivare malmfält och Bottniska Viken; n:r 118, i anledning af väckta motioner, angående upphörande af den åtskilliga hemman och lägenheter åliggande arbetsskyldighet till kungsgårdar och boställen; samt n:r 119, i anledning af K. M:ts proposition, angående indragning till kronan af det kronofogden i Gotlands läns södra fögderi på lön anslagna bostället Luxe, mot kontant ersättning till boställsinnehafvaren. Ståndet åtskildes kl. !, 1 e. m. Borgareståndet. Dagens förhandlingar började med föredragning af statsutskottets utlåtande n:o 116, tillstyrkande K. M:ts propositition om eftergift af återstående arrende för kungsgården Borgholm på Öland. Hrr Björck, Lamberg, Lallerstedt, Staaff, Carlsson, Ekholm och Ödmansson yrkade afslag, hvaremot hrr Schenström, Erikson, Loven, Cedergren och Trädgårdh yrkade bifall, när de ansåge det vara ådagalagdt att så ömmande omständigheter i förevarande fall förefunnes, att man hade full anledning att frångå den eljest äfven af dessa talare gillade principen, att sådana eftergifter i allmänhet ej böra ega rum. Betänkandet afslogs med 30 röster mot 19. Samma utskotts utlåtanden n:ris 118 och 119 (se här ofvan referatet för presteståndet) biföllos. På förslag af hr Björck beslöt ståndet för sin del, att det af komitån för den medicinska undervisningens ordnande afgifna och till trycket befordrade betänkande skall till ständerna utdelas; och skulle de öfriga stånden inbjudas att om enahanda beslut sig förena. S : Bondeståndet:; ! Ola Jönsson från Skåne anmälde anmärkningsanledning emot konungens rådgifvare, hvilken remitterades till konstitutionsutskottet. Statsutskottets utlåtande n:r 116, tillstyrkande eftergift af arrende för Borgholms kungsladugård, afslogs, på yrkande af Rosenberg, Håkan Olsson, vice talman Ola Svensson, Gross, Per Erik Andersson och Per Nilsson i Espö: Samma utskotts utlåtande n;ris 118 och 119 biföllos utan diskussion. Jan Perssons motion om skrifvelse till K. M:t, i syfte att påskynda grundskatternas kapitalisering. föranledde Matts Persson, Johan Carlsson, Jonas an