Aftonbladet – 12 juni 1860, sida 3

sig med-en massa öfyerflödgartiklar, utan endast nätt och jemt så mycket som behöfves för hushållets beqvämlighet och god ordbh ng. 5 n I.:nan jag lemnar. köksdepartementet, hvarned jag allt för länge. uppehållit mig och säkert uttröttat läsaren, kan jag likväl ej unterlåta att omnämna en rätt, som är yankeens stående favoriträtt, nemligen pie (pay). Det in ett-sorts-fylld kaka: bär, äpplen; melon, punrpkinga, åtskilliga grönsaker, ägg, kött och fiske begagnas på olika sätt till fyllning deri. Eb lös deg göres af hveteijöl och vatten, öruti inarbetas en god portion skiradt svinr, cr, eller ännu bättre smör, ehuru svinister :r. det vanliga. Degen rullas. ut. tunn och ägges på en.tallrik af. förtennt-blecky hvarsfersdetför: fyllnad beredda moset lägges ofvanpå och öfvertäckes ytterligare med ett laser af deg samt gräddas: i stove. Om det t. ex: är äpplepie, så äro äpplena rensade och xakade till ett mos, som kryddas med-socker och eitronsaft... Smak ochtillgång bestämma ör öfrigt kryddningen af de särskilda fruk:erna. Denna rätt kan ingen yankee vara tån vid sina måltider, .,. i Vi Vilja nu kasta en blick i salongen, det tIhoänna .samtals-,. arbets-. och -läserummet. Utansatt fullständigare beskrifva möbleringen, kah jag säga, att den är enkel och smakfull, E:t piano må finnas -eller ej, men ett bord stående framför en softa och öfverfyldt med böcker och tidningar saknas aldrig, och vineriiden finnes der ätven en -gjuten jernstove; meden ständigt brinnande brasa (i det fallet inse vi dock de svenska kakelugnarne bättre); men vår uppmärksamhet fästes här hufvudsakligen vid ett elegant arbetadt bord, nästan !iknande ett sybord. Det är en symasking hvarmed förrättas. såväl .den finaste som den sröfsta sömm, och hvarigenom. en persön med ledighet. kan: verkställa. ungefär så mycket arbete som ett-dussin symamseHer med handarbete på samma tid. Den arbetar både väl och starkt; så säga åtminstone våra damer, som högligen prisa denna mekaniska invention. Den har på de sednaste, tvenne åren också kommit i så allmänt bruk, att få välbehållna familjer finnas, som icke bestå sig, en sådan. Konstruktionerna och patenterna derå äro många. Den allmännast brukliga, af mr Elias Hovesuppfunna, kostar 50 å 75 dollars. : Denna ycklige. man säges. hafva circa. 200,000 dollars i årlig inkomst för sin uppfinning derigenom, att fabrikanterna betala till honom 5 dollars såsom patentafgift för hvarje tillverkad maskin, och lär Han ännu hafva tvenne år Qvar af sin. patenttid. I. Newyork. finnas tvenne fabriker med ett stort antal ärbetare, som tillverka dylika: maskiner.ss ov Jag har.nu: meddelat..de-hufvudsakliga mekaniska uppfinningar för närvarande, som underlätta de inre hushållsgöromålen; och skall det icke förundra mig, om yankee: geniet snart äfven sätter mig i tillfälle att omtala sjelfdiskande bord,. liksom jag kan nämna. att förliden höst en person uppfann så kalladej sjelfsöpande qvastar,. Yankeens uppfinningsförmåga ärcouttömlig. .— Utom sömnad, äro alla; slag busslöjder undanträngda från den amerikanska familjehärden, dels i följd af fabrikgväsendets; höga utveckling, dels ock till följd af de höga arbetslönerna för biträde och den ;amerikanska ungdomens ovilja att tjena andra. De hafva tillfälle att ännu för långa tider draga vesterut, och dit begifva de sig ock: männen för att taga land, och qvinnorna, ing hade så när sagt, för att taga männer. Nästan alla tjenare här äro europger. Genom tillgången till dessa mekaniska bjelpmedel kan emellertid en busmoder, med liten eller ingen hjelp (efter hvarsoch ens råd och lägenhet), sköta sitt hus och ändå ega ledighet för den intellektuella bildningen inom familjen, ty männerna tillhör det att fylla behofven af ved och vatten, mjölka, korna, äfvensom förrätta andra gröfre sysslor. r 3 Jag öfvergår nu fill de, maskiner, som begagnas för jordbruket, äfvensom jag vill yttra några ord-om der ståndpunkt, hvärpå Vi befinca oss här i Vestern med hänseende till åkerbruk och boskapsskötsel. -I-ett land, hvarest de: mekaniska uppfinningarne äro bragta till en sådan fullkomlighet samt ingå. i alla iringsgrenar och yrken, såsom den väsentligen verkande arbetskraften, så att få industriella alster finnas, till hvars erhållande maskinen i mer eller mindre mon icke bidragit, är naturligt, att de mekaniska.uppfinningarne iör jordbruket, som :tager, i -anspråk så stora ysiska krafter, äfven skola vara utvecklade 1 nög grad. I ett land, hvarestarbetare äro så dtyrlejda och den fysiska kraften så otillräcklig r alla arbetens utförande, är ock naturligt, att den uppfinningsrike ständigt har ett vidsträckt filt att skördapenningar och uppmuntran; Också uttränger den ena uppfinningen den aridra, och alla mekaniska hufvuden sporra bvarandra till en outtröttlig. täflans Man kan få ettbegrepp värom), då jag nämner att endast förlidet år uttogos 3810 patenter af alla slag. På jordbruksindustrien. belöper sig. häraf -ingalunda den obetydligaste delen, men jordbrukaren här) nehöfver ock denna bjelp af. det mekaniska . .nilleft, då den fysiska arbetskraften ej stårl. honom til buls och måste uppvägas med .uld. . Många farmers sitta bär med -ganska stor. egovidd och hafva ändock få eller inge srbetate, utom sin familj, men både klimatet; iordens fruktbarhet; de jemna; fälten och: ma.kiners användande göra det möjligt för dem tt ändå kunna reda sig. Såt. ex. vid höbergningen .afmejas gräset af en maskin, kallad nover, dragen af ett par hästar, och dermec nh man afslå ett svenskt tunnland i timman. ir gräset är torrt, räfsäs: det samman. med n bästräfsa, och på många ställen, begagnas ör på: och aflossning en hötjufva, hvartill n bhästkraft erfordras, Med detta enkla redkapsaflyftas på ett par minuter ett -hölass: ör att. intagas i. lada eller stackas, och mens viskokraften är; härvid. alldeles sparad. Säden skäres med. samma maskin, somsgräset afmejas: ner ett bordeller plåttform tillsättes då till naskinen, hvarpå säden faller... Då maskinen a JV BFS SSE SS ER 1 Re Et Oe AGERA TEA