Aftonbladet – 9 juni 1860, sida 3

RIKSDAGEN. DAGENS PEENA. Ridderskapet ooh Adeln. Af elektorerna hade blifvit utsedda: till ledamöter, i statsutskottet hr v: Printzencreutz, uti :bevillnings utskottet hrr R. v. Kremer, E. O. Toll och A. Westerstrand, samt i bankoutskottet br M. Steuch. Till suppleanter, uti -ekonomiutskottet hr O. F. Teube, och i riddarhusutskottet hr A. J. Lagercrantz. Derpå föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 105, afstyrkande väckta motioner om ytterligare låneunderstöd för kyrkobyggnaden i Kristinehamn. I sammanhang dermed föredrogs borgareståndets inbjudning till deltagande i dess beslut om ett lån af 50,000 rdr för denna byggnad. För afslag å utskottets förslag, och bifall till inbjudningen talade friberre R. Cederström, hrr Montgomery-Cederhjelm och Stuart, dock med någon förändring i betalningsvilkoren. För bifall till utskottets afstyrkande yttrade sig grefve Lagerbjelke, som ansåg ett sådant statens deltagande uti en enskild församlings kyrkobyggnad kunna blifva ett farligt prejudikat för framtiden; ty med lika stora och större skäl kunna andra samhällen, fattigare än Kristinehamns, också begära understöd. Denna kyrka har dessutom redan fått ett understöd; att nu gifva den ett till ansåg talaren alldeles öfverflödigt. De enda kyrkor, dem staten måste anderhålla, äro domkyrkorna, hvilka dels äro statens egendom, dels belägna inom samhällen så små, att de icke kunna underhålla dessa dyrbara byggnader. Sedan landtmarskalken förklarat bifall till borgareståndets inbjudning öfvervägande, blef genom af hr Carleson begärd votering borgareståndets inbjudning bifallen med 23 röster emot 11. Derefter föredrogs sammansatta statsoch ekonomiutskottets utlåtande n:r 8, i anledning af K. M:ts nådiga skrifvelse om skjutsningsbesvärets ordnande, dels ock väckta motioner i samma ämne. På landtmarskalkens framställning föredrogs först första punkten af utskottets förslag, hvilken innehåller egentliga principen uti betänkandet, nemligen att gästgifveri-, hålloch reservskjutsen samt postskjutsen måtte skiljas från jordbruket och öfvertagas af staten, samt skulle sedan det vidare föredragningssättet bestämmas. Öfver denna punkt uppstod en långvarig diskussion, uti hvilken hr von Koch först erhöll ordet och yrkade återremiss af utskottets betänkande, i syftning att på en medelväg komma till en lösning af frågan. I detta hänseende ville talaren föreslå att kostnaden för denna förändring delades med en tredjedel mellan staten, de skjutsskyldige och kommunen. I Norge har man gått en sådan medelväg och funnit sig väl dervid. För återremiss yttrade sig vidare hr Printzenskjöld, grefve Liljencrantz, hr v. Ehrenheim, grefve Lagerbjelke och grefve Sparre på nästan enahanda skäl. För bifall talade hr Montgomery och. grefve Anckarsvärd. Den förre af skäl att jordbruket redan bär tunga nog, isynnerhet af den förökade bränvinsskatten, och att skjutsbesväret blott blefve ett onus, som förändradt utginge, derigenom att bevillning i stället betaltes. När principen är riktig, så borde betänkligheter icke möta vid dess utförande. Grefve Anckarsvärd uttalade sin tillfredsställelse med utskottets förslag och önskade att tvångskjutsen, denna öfverlefva från fordna tiders barbari, måtte så fort som möjligt upphöra. Art en del af landets befolkning vore slafvar under de öfriga, säsom den skjutsskyldige är det, kunde icke öfverensstämma med rättvisa och sanning, och om talaren också skulle blifva ensam om sin mening, ville han gerna sluta sin riksdagsmannabana med att votera för bifall till denna tidsenliga förändring: Derpå återremitterades denna punkt, och i följd deraf, på flera ledamöters yrkande, hela det öfriga betänkandet. På förslag af grefve E. Sparre blef lagutskottets utlåtande n:r 28, angående bördsrätt på landet, bvilket i dagens plenum skolat förekomma, uppfördt först på föredragningslistan till nästkommande onsdag. Vid plenums början afsade sig friherre J. Alströmer sin befattning som suppleant i statsutskottet, hr A. H. Ramsay sin som bänkman och suppleant i lagutskottet, samt hr A.F. Liljenstolpe sin som bänkman. Ståndet åtskildes kl. !,3, för att åter sammanträda kl. 6. Presteståndet. Vid val af suppleant för direktören vid lånekontoret i Göteborg utsågs förste domkyrkokomministern derstädes Johansson, nästan enbälligt. Härefter föredrogs sammansatta statssamt ekonomiutskottets utlåtande n:r 8, i anledning af dels K. M:ts skrifvelse med det af komiterade afgifna betänkande och förslag, angående skjutsningsbesvärets ordnande; dels ock motioner i samma ämne. För afslag till betänkandet i dess: helhet talade komminister Beckman. Doktor Emanuelsson och prostarne Ljunggren, Modigh och Melåen förordade den af hr Fähreus afgifoa reservationen, hvaremot prostarne Berlin och Tegnår, professor Carlson, dokto rerna Lindgren och Wåhlander samt komminister Westergren yrkade afslag å 1:sta punkten samt återremiss af den öfriga delen af betänkandet. Doktorerna Sandberg och Säve ville återremittera detsamma i sin helhet. Efter votering bl f 1:sta punkten af ifrågavarande betänkande afslagen samt det öfriga återremitteradt med 25 röster mot 17, som Önskade detsamma afslaget helt och hållet. Vidare biföllos utan diskussion följande setänkanden: Statsutskottets n:ris 111—115, ekonomiutskottets n:ris 93—-102, statsoch ekonomiutskottets n:ris 9—13, samt lagoch ekenomiutskottets n:ris 12 och 13. Konstitutionsutskottets memorial n:ris 25—30, de flesta innehållande inbjudningar från utskottet till Presteståndet att biträda de öfriga riksståndens beslut i fråga om hvilande grundlagsändringsförslag, lades till handlingarne med vidblifvande af redan fattade beslut, hufvudsakligen på yrkande af doktorerna Lindgren och Wensioe. Slutligen föredrogs -en inbjudning från borgarestån det att i likhet med hvad nämnde stånd gjort bevilja åt Christinehamns stad ett lån af 50,000 rdr till dess nya syrkas För bifall härtill yttrade sig doktorerna Sundberg och Malmstedt, prostarne Berlin och Tegner, dom: prosten Knös samt professor Agardh, hva:emot prosten Kullman, doktorerna Wåhlander, Säve, Rundgren och Sandberg så inister Beckman talade för afslag och anförd i att det Ie blifva ett ganska farligt preju lemna län åt ett samhälle till ett sådant företag, emedan en mängd andra då skullt komma med anspråk på samma rättighet, och såle des förorsaka dryga utlåningar. Efter: votering afslogs inbjudningen med 21 röster mot 15, som ön skade densammas antagande. . Ståndet åtskildes kl. 2 e. m.