Aftonbladet – 8 juni 1860, sida 2

del försvaga honom: brist på föda, brist på sömn; han kände sig försvagas ej blott fysiskt, utan äfven moraliskt; han beslöt att ej bida tilldess man ställt honom mellan döden och vanäran; befarande, att han ej skulle ha styrka att välja döden, då stunden var inne, lösgjorde han ett stycke jern från fängelseporten, hvässade det och skar dermed halsen af sig. Under dödskampen hade han nog styrka att med fingerspetsen, doppad i sitt eget blod, skrifva på väggen: Jag testamenterar min hämnd åt Italien.x Då man om morgonen inkom i hans fängelse, fann man honom död. I Genua fysiljerades: Leccano Placenza och Luigi Turfo. I Alexandria: Domenico Ferrari, Giuseppe Menardi, Giuseppe Rigano, Amandi Costa, Giovanni Marini. Derefter kom ordningen till Andrea Vochieri. Egnom några rader åt Andrea Vochieri, likasom åt Jacopo Rufini. ; En fånge från Alexandria, hvilken öfverlefde den långa tortyren i Fenestrella, har i sina memoirer meddelat berättelsen om Andrea Vochieris dödskamp. Till en början, yttrar han, talande om sig sjelf, fråntog man mig mina böcker, hvilka bestodo af en bibel, en samling kristliga böner samt en historia öfver namnkunniga kapucinermunkar i Piemont, Sedermera slog man mina fötter i Jern och fördå mig till en annan, fuktigare, mörkare, smutsigare föngelsehåla än den första, m d dubbla jernstänger för fönstren och dubbla lås för dörren; denna håla gränsade till den arme Vochieris; några illa reparerade remnor satte mig i stånd att från mitt fängelse se in i