Aftonbladet – 6 juni 1860, sida 3

Statsutskottets utlåtahde n:r 95, i anledning af väckta motioner om försäljningen af de för statsver-kets räkning utarrenderade egendomar, afslogs på yrkande af hrr von Koch och G. Cederschiöld, friherre R. Cederström och hr Ehrenhoff, hvilken senare förklarade sig vilja taga tillfället i akt att en gång. få vara med i majoriteten. Friherre A. C. Raab ville, utan att framställa något särskildt yrkande, blott påminna om att han i detta afseende motionerat under en tidpunkt, då konjunkturerna för försäljning voro bättre än nu. Samma utskotts utlåtanden n:r 97, i anledning af väckt motion om rättelse i de s. k. ofrimans frälsehemmans i Bohus län beskattningsförhållanden, och n:r 99, i anledning af väckt motion angående afstående af jord till Marstrands stad och elementarläroverk, biföllos utan diskussion. N:r 102, i anledning af K. M:ts proposition angående försäljning till skatte af de Danvikshospital tillhöriga, med ständig städjeoch besittningsiätt på innehafvarne upplåtna hemman ochlägenheter, väckte en längre diskussion, uti hvilken hr Printzensköld yrkade afslag, och hrr Montgomery. v. Koch, friherre Åkerhjelm, hr Bildt ochgrefve Lagerbjelke bifall derå, hvilket också blef ståndets beslut -mot hvilket hr Printzensköld reserverade sig. Lagutskottets utlåtande n:r 26, i anledning af återremiss utaf betänkandet n:r 65, i fråga om giftomanndarättens upphörande, blef derefter föredraget. För afslag å utskottets förslag yttrade sig hrr von Ehrenheim, Olivecrona, R. T. Cederschiöld, friherre R. Cederström och hr Lagercrantz. De fyra första talarne önskade afslag, emedan utskottet icke fästat uppmärksamhet vid den åsigten, att giftomannarätten bör förbehållas föräldrar. Hr Lagercrantz -önskade antagande, i stället för utskottets, af hr Staaffs, i dess reservation framställda förslag. Frihb. Creutz yrkade bifall till hr Staaffs förslag, med den förändring att 15 år må sättas i stället för 25. Utan att: tro sig hafva något hopp om framgång, ville talaren för principens skull .widhålla . detta sitt i motionen gjorda yrkande. För bifall till utskottets förslag talade -hr G. Cederschiöld och friherre M. Armfelt. Vid propositionens framställande tycktes flesta rösterna vara för afsläg, hvarföre friherre Armfelt och hr G. Cederschiöld begärde votering, hvilken utföll så, att utskottets förslag med 27 röster emot 10 af ståndet förkastades, ett beslut mot hvilket friherre Creutz reserverade sig. Vid plenums början afsade sig friherre A. Stjernstedt sin plats som ledamot i bankoutskottet. Ståndet åtskildes kl. ., 4. Presteståndet Föredragningen af presteståndets enskilda pastoralafdelnings betänkande, i anledning af verkställd granskning af det till ståndets slutliga handläggning och ntlåtande af Kongl. Maj:t öfverlemnade, af komiterade -omarbetade förslag till förklaring öfver d:r Lutherslilla: katekes, fortsattes från frågan125 och. medhanns till den tredje artiken: Afdelningens gjorda hemställanden biföllos, med undantag af följande: Frågan 147 -har afdelningen. gifvit följande lydelse: Hurv hafver Christus förvärfvat oss dessa välgerningar?,; men på yrkande af domprosten Björling, med hvilken domprosten Knös, doktorerna Nordlund och Wåhlander förenade sig, antogs af ståndet den af komiterade i det äldsta förslaget gjorda hemställan, så att frågan fick denna lydelse: Huru hafve vi att betrakta vår Frälsare i utförandet af Hans återlösningsverk ? ; Afdelningen föreslår att frågorna 148—150 må lyda: Hvarföre kallas Christus verldens gudomlige profet. (öfversteprest, konung)?; men på förord .af doktor Websioe uteslötos orden: verldens gudomligen från: desamma. Frågan 160: sHvarföre nederstegChristus till helvetet? har blifvit bibehållen lika med Lindblomska förklaringen; men denna återremitterades efter votering med 23 röster mot 16, på yrkande af komminister Westergren och doktor Wäåhlander för att få frågan på följande sätt: Hvad vete vi om Christi nederstigande till helvetet? Doktor Lindgren ville äfven hafva återremiss, men frågan sålunda: Hyad lärer oss den heliga skrift om. Christi nederstigande till helvetet? Alla dessa ville, hafva svaret till: följande: Han gick bort och predikade för andarna i fängelset i stället för den hos Lindblåm befintliga. Vid justering af-expeditionsutskottets förslag till s i riksdagsbeslutet angående tiden för nästa riksdags sammånträdande, äfvensom tiden för riksdagsmaännavals förrättande, blef detsamma, på yrkande af prof. Carlson, så förändradt, att valtiden bestämdes till nästföregående Juni eller Juli månader i stället för det föreslagna eller blott snästföregående Juli månad; öch skulle de öfriga stånden inbjudas att om detta beslut sig förena. Plenum fortsättes i afton. Borgareståndet. I förmiddagens plenum började föredragningen af skjutsfrågany hvaraf :medhanns första punkten, tillstyrkande gästgifveri-, håll--och reservskjutsens samt postskjutsens -skiljande från jordbruket och öfverta gande af staten. Härom uppstod en liflig :debatt. För afslag härå talade hrr Wallenberg, Renström, Hierta, Lindeström och Dahm, hvaremot hrr Rydin. Lallerstedt, Boman, Ekholm, Rudling, Ödmansson och Hammar talade för återremiss, hvarom hrr H. Gahn och Boman, som först yrkat bifall, äfven förenade sig. Betänkandet återremitterades i denna del efter votering med 31 röster mot 23, som önskade afslag. Vi återkomma till en närmare redogörelse för debatten härom. Plenum fortsättes i afton. Bondeståndet. Konstitutionsutskottets memorialer n:ris 25, 26,27, 28, 29 och 30 lades till handlingarne. Vid n:o 31, som framställer förslag till. ändring i 30, riksdagsordningen, ville Anders Gudmundsson uttala sin farhåga, att den ifrågasatta förändringen skulle kunna leda derhän, att tre stånds beslut skulle bli afgörande i bevillningsfrågor, så att icke det fjerde skulle få sin afvikande mening underkastad förstärkt bev lningsutskotts omröstning. Sedan Nils Larsson visat; att en sådan farhåga saknade anledning, så änge 71 bibehåller sin bestämmelse, att, då icke samtlige riksstånden sig förena om grunderna för nåzon bevillning, sättet för deras tillämpning eller be villningens fördelning, saken skall öfverlemnas till afsörande af förstärkt bevillningsutskott, blef förslaget intaget att hvila fill grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, : Äfven -memorialet n:o 32 med förslag till ändring 14:5:3 momentet-riksdagsordningen, i syfte att det ander a) stadgade undantaget från valrätt och .alvarhet för egare af hus och tomt, som frälseman är Her till presteståndet hörer, måtte upphäfvas, blef intaget att hvila till nästa riksdag. Endast Håkan lsson emötsatte sig detsamma. Det förordades dermot linigt af Ola Jönsson, Rosenberg och Mengel. Men .mot en strof. af. utskottets framställning i moiveringen ville Ola Jönsson deremot inlägga en all: rarlig.protest.: Utskottet hade nemligen yttrat: Utskottet anser sig-destomindre kunna vägra sitt bifall ill denna nya utsträckning af representationsrätten; som sådant endast är fortsättning på en bana, som redän blifvit af fikets ständer beträdd och som stvifvelaktigt bör leda till det önskade målet, att så småningom utjemna de skrankor, hvilka afskilt stånlen från. hvarandra, samt derigenom jemväl underatta öfvergången uti nya representativa former, när sådant i.en framtid varder af behofset påkalladt. Ola Jönsson. ansåg, att härmed hade utskottet sagt, att epresentationsförändringen ej är af behofvet påkal ad. Han ville på det högsta bestrida en sådan åsigt. Representationsförändringen både är och har länge rarit af behofvet nåkallad. fastän man Ivckats läroea