sade honom den största utmärkelse, som man kunde enligt ordens statuter. 2 Bernadotte var frimurare; hans son; prins Oscar, blef stormästare för den svenska logen. I de särskilda logerna i Paris ingingo efter hand Alexander, hertigen f Wirtemberg, prins Bernhard af Sachsen-Weimar, och till och med den persiske ambassadörer Askeri Khan. Senatens president, grefve, Lacepåde, var ordförande i Frankrikes stora österländska loge, uti hvilken Kellermann, Massena, Soult, prinsarne,; ministrarne, marskalkarne voro hederstjenstemän, Officerare, embetsmän, alla med ett ord som inlagt ära eller åtnjöto anseende för sina befattningar, ambitionerade att bli frimurare,; Till och med qvinnorna ville ba sina loger, i hvilka fruarne de Vaudemont, de Carignan, de Girardin, de Bosi, de Narbonne och många andra af förnäma ätter blefvo medlemmar. Ett enda fruntimmer blef intaget, ej såsom syster, utan såsom bror: den ryktbara Xaintrailles, hvilken förste konsuln gifvit fullmakt såsom sqvadronschef. Mendet var, ej. endast i, Frankrike som frimureriet då florerade. : 2 : ; Konungen af Sverge instiftade år 1811 :!en civila frimurareorden. Fredrik Wilhelm 1, konupg i Preussen, hade i slutet af Juli 1800 genom en förordning sanktioneråt den stora logens i Berlin, stadgar. Prinsen af Wales stod oafbrutet i spetsen för frimurareorden i England ända till år, 1813, då han blef regent. Ändtligen förklarade sig konungen af: flo:land, Fredrik Wilhelm, i Februari 1814 för. ordens beskyddare och tillät, att krönprinsen, hats-son, mottog titel af heders stare i Fredrik-Wilhelms-logen i Aristerdam. Vid Bourbonernäs återkomst till Frankrike anhöll marskalk Beurnonville hos kenung Ludvig XVIII, att han skulle ställa orden under beskydd af någon medlem af sin familj; 1 4