Aftonbladet – 5 juni 1860, sida 3

Maj:t anhälla om upphåtvande at förbudet för ls menskapen att gifta sig utan vederbörande befäl samtycke. N:o 102. Afstyrker af riksdagsfullmäktigen Paul Hedström från Westernorrlands län i bondeståndet väckt motion om bildande af föreningar för ersättande af förluster, uppkomna genom hagelskador. — 2 GÅRDAGENS AFION LENUM. Ridderskapet ooh Adeln. Tullbevillningsbetänkandet. Början gjordes. med artikeln ladugårdsprodukter. Grefve Liljencrantz erhöll först ordet, och -besvarade några af hr Fåhrei yttranden i sista plenum, samt begärde sedan att å fläsk skulle sättas en.tull af 3, och å ost en tull af.5 öre pr skålpund, men framställde i afseende å artikeln smör icke någat särskildt yrkande. Talaren ansåg tullen å båda de förra artiklarne högst nödvändig, såvida jordbrukaren skall finna sin räkning vid att producera dem, och nämnde särskildt skummjölkost, såsom en biprodukt vid smörberedning, utan hvilken denna icke kan bära sig, Hr J. F. Fåhreuås visade genom siffror att importen å dessa artiklar minskats, och att deras pris på sednare åren stigit. Under skyddstullsystemet kostade ost 8 rdr dispundet, nu står den till 9,50; smör kostade då 9,50, nu står det till 12 rdr).: År 1857 infördes 37,700 lisp. fläsk, 104,400 lisp. smör och 90,200 lisp. ost; 1859 gick denna import till 19,400 lisp. fläsk, 93,200 lisp. smör och 63,400 lisp. ost. Under sådana förhållanden kunde talaren icke annat än önska bifall till utskottets förslag. .Grefve af Ugslas visade också iett längre föredrag nödvändigheten af att icke åsätta lifsförnödenheter tull. Talaren upptog särskildt till besvarande dejanfall sora gjorts emot frihandelssystemet, speciellt med afseende ä de af hr Printzensköld gjorda, och visade genom siffror huru industri och näringar hos oss stigit i otrolig grnd. Det finnes blott ett skydd som ärnyttigt och nödvändigt, nemligen förlagsskyddet, och om motsiåndarne kunde bevisa tal..att det funnes någon för vårt land naturlig näring som icke egde detta skydd, så ville talaren ärligt gifva sin röst till att det måtte erhålla det, men aldrig till att frånträda den en gång iaslagna banan. Vår tullagstiftninghar ändtligen fått ett system, det nemligen att på samma gång som skyddet nedsatts. för fabrikerna, så vill man gifva råämnen och födoämnen fria. Hr Printzensköld besvarade grefve af Ugglas föreläsning, som han kallade den. och påstod att det varit just det fordna skyddssystemet som gifvit industrien styrka att motstå frihandelns stötar samt instämde för öfrigt med grefve Liljencrantz. Statsrådet frih: Gripenstedt ansåg samma skäl, som gällde för tullfrihet å spannmål, äfven gälla för ladugårdsprodukter. Det finns visserligen en skillnad, nemligen att då vi exportera spanmål, så importera vi ladugårdsprodukter. Lifvets första förnödenheter må dock icke beläggas med tull, ;den satsen är icke allenast kristlig, den är rent. mensklig. Det är en felaktig beskattningsgrund att lägga skatt på dessa saker; den är sämre än per capita-beskattningen och faller ännu merä ojemnt än denna, ty det är den fattige som konsumerar mest af dessa artiklar, och som således mest drabbas af denna tull. Denna tull strider äfven emot regel: råvaran för billigt pris, ty den yttersta råvaran för all industri är menniskokraften; dess råvara återäro lifsförnödenheterna, och att fördyra dem är således att stäcka och försvaga menniskokraften. Talaren kunde icke förstå, hvarföre, då det utländska fläsket står billigare, man icke skulle taga derutaf, hellre än att här hemma producera det dyrare, och i stället beflita sig om en annan produktion, söm vore vinstgifvande. Man hade också sagt att det icke bure sig att göra skummjölksost, hvarför gör man då inte sötmjölksost som bär sig, hvarför fortsätter man med en onaturlig näring? Talaren slutade med att begära bifall till utskottets förslag. Hr Brakel fästade sig -isynnerhet vid ået ständiga talet om att frihandeln vore en blott teori, och förklarade att han icke kundetänka sig en praktik utan teori, lika litet som -en handling utan tanke. Hemställde till hr Printzensköld om, i fall det behagade vår Herre att låta regna skiokor öfver vårt iland, det vore skäl uti att sätta upp ett skydd emot vår Herres välmening, bara derföre att producenterna af fyrfota svin derpå skulle förlora. -Grefve Lagerbjelke yrkade bifall till utskottets försläg på skäl som förut blifvit anförda. . Hr Printzensköld uppträdde ånyo emöt.statsrådet Gripenstedts yttrande om fläskimporten och påminde om det förträffliga gödningsämne, som svinen lemna och som på detta sätt skulle gå förloradt för landet. Slutet blefve att hvarken råg eller annat växte på åkrarne, och då vore det riktigt bra. Hr A. Ribbing begärde särskilda: propositioner .å de tre artiklarne, -hvarvid utskottets förslag om tullfrihet för alla tre artiklarne af ståndet godkändes. Artikeln tackjern. Grefve Liljenkrantz önskade en wall af.25 öre pr centner derå, och friberre A. C. Raab instämde deruti, emedan det vore rättvist att, -å länge utförseltull finnes, införseltull till lika betopp må åsättas. Grefve Lagerbjelke, hr J. F. Fåhreus och hr von Koch önskade bifall till utskottets örslag. Genom af grefve Liljencrantz begärd votering blef utskottets förslag bifallet med 28 röster mot 11. s Derpå öfvergicks till föredragning af utskottets örslag i afseende å Utförseltarifen. : Utskottets afstyrkande af friherre Sprengtportens notion om allmän exportfrihet godkändes. Afstyrkandet af den utaf br Ehrenhoff väckta moion om exporttörbud å silfver gedkändes, sedan hr Ehrenhoff i ett skriftligt anförande deremot roserserat sig. Vid grefve Löwenhjelms af utskottet afstyrkta notioner, om exporttull af 2 proc. å guld och silfver n. m. godkändes också utskottets förslag. Vid artikeln tackjern, för hvilken utskottet före Jår en utförseltull af 25 öre pr centner, uppstod en cortare diskussion. Friherre A. C. Raab önskade -xportfrihet; hr Printzensköld fortfarande af den samla tullen af 50 öre, i hvilket yrkande grefve C. 3. Mörner och grefve Liljencrantz instämnde: Hrr Påhreus och von Koch röstade för utskottets förslag, -medan det icke vore skäl att nu gå längre än detta föreslagit, men att nedsättning betingatsaf hammarkattens borttagande. Genom af hr Printzensköld begärd votering bifölls itskottets förslag med 15 röster emot 12, hvarpå tåndet åtskildes omkring kl. 11. j Vid början af plenum afsade sig br Wolffelt sin plats som ledamot i bevillningsutskottet. ) Då talaren uppgaf denna siffra, kan han, som war man vet, icke beskyllas för öfverdrift. Red. anm. Telegrafunderrättelser. Hamburg den 5 Juni, kl. 9, 58 ff. m. Från Paris skrifyves den 4: Palermos kapituation har -ej blifvit undertecknad: Det säges ur, att konungen af Neanpel vägrat sin bekräf