Ett bevis nå hvad den svenska regeringen kan uträtta, då hon vill, lemnar tullfrågans behandling vid denna riksdag. I tulllagstiftningen har det nuvarande kabinettet med bestämdhet omfattat och konseqvent vidhållit den nyare tidens mera frisinnade åsigter, och följden hagx, blifvit den vi i dessa dagar bevittnat: attYbåde på riddarhuset och i presteståndet, der man kunnat vara viss på, att om andra åsigter hyllats af regeringen, motståndet skulle varit lika envist mot reformer på detta område som på alla andra, bafva återgångsmännen stannat i en fåtalig minoritet. Äfven i gårdagens aftonplenum på riddarhuset, då man behandlade just de punkter, som: väntats Flifva mest omtvistade, var detta händelsen. Det inflytande, som regeringens kända opinion i dessa frågor visat sig utöfva på de båda första stånden, vittnar i huru hög grad regeringen är ansvarig för stillaståendet på andra områden, der reformer högt och ifrigt påyrkas af det allmänna tänkesättet, men städse stranda på detta motstånd från de privilegierade stånden, som regeringen, der hon verkligen hyllar framåtskridandets sak, visar sig så lätt kunna neutralisera.