RAN ARE LÖRDAGENS AFTONPLENA Ridderskapet ooh Adeln. Tullbevillningsbetänkandet. . Epnligt ståndets förut fattade beslut föredrogs nu atskottets särskilda utlåtande öfver tulltariffen i dess helhet, äfvensom öfver de med afseende å förän Iringar dervid väckta motioner, pag. 22 uti utskotets betänkande;, och: tillkännegaf landtmarskalken, itt deysom deruti önskade förändringar, borde sålant vu tillkännagifva. a Derpå begärdes ordet af grefve Liljenerantz, som villkännagaf att han. ville föreslå; införsektull å fölande artiklar: fläsk, ost, smör, spanmål; malen och unalen, samt tåckjern. Grefve Lagerbjelke föreslog, tt man för: undvikande af omsägniogar samt för idens vinnande måtte indela dessa artiklar i trenne särskilda afdelningar, ladugårdsprodukter, spanmåäl och ackjern, hvilket af. s åndet bifölls. Början gjordes derpå med artikeln spanmål, och upptog öfrerläggningeniderom bela aftonens plenum, hvarvid den på förmiddagen började striden mellan te olika principerna i tullagstiftningen fortsattes. Grefve Liljencrantz föreslog å hvete och råg en inörseltwll å 12 öre pr kubikfot för omalen och 30 re pr centner för malen vara. Med honom in tämde hrr Printzensköld och Wolffelt, hvilken sedare i ett mycket långt anförande med mycken skärpa uttalade sig emot fribandelssystemet, hvilket han ansåg vara den genaste vägen att föra ett land ch en. nation till fullkomligt barbaris,, Alla tre lessa talare voro ense om, att skyddstullar behöfvas ör jordbruket och näringarne, och att man icke får vara så kosmopolitisk i sina åsigter, att man dervid örbiser fäderneslandets sanna nytta. För fortfarande tullfrihet å alla lifsförnödenbeter uttalade sig grefve Lagerbjelke, brr J: F. Fåhreus, M. Brakel, grefve af Ugglas, och statsrådet grefve 4. Homilton. Hr Fåbretös uppdrog en särdeles klar. och liflig skildring utåf de båda olika systemen, amt visade burn nödvändig en ordnad spanmålshanel är för jordbrukaren, samt huru skadligt det kulle inverka på vår exporthandel att nu införa tull 4 spannmål. Grefve Hamilton förklarade, att han, då Yrihandelssystemet först började göra sig gällande i -årt land, hade ansett dess införande något för brådstörtadt, men sedan -man nu sett att ingen fara derigenom uppstått, vore han den förste som ville att män skulle fortgå på den en gång beträdda ba oan.. Talaren förklarade: sig i detta, som i andra fall, hysa den goda konservativa . åsigten, att man bör gå långsamt fram på. utvecklingens väg, men aldrig taga ett steg tillbaka. Hr Brakel gendref åtskilligt uti hr Wolffelts anförande och ansåg det mindre aristokratiskt äf denne att; sjelf jordbrukare, vilja på de fattiges bekostnad höja priset på sina produktioner. Genom af hr Wolffelt begärd votering blef med 36 röster: emot 13 grefve Liljencrantz förslag förkastadt, och således tullfrihet för spänmäl fortfarande bibehållen. Vid början af plenum afsade sig br T. Anckarsvärd sin plats som ledamot i-bevillnings-, och hr-E. G. Liljehöök sin som ledamot i statsutskottet. Scåndet åtskildes: kl. :; på 12: Pröstoständet : 3 S Föredragningen af pästoralafdelningens betänkande nr 1, i anledning af verkställd granskning af det till presteståndets slutliga handläggning och utlåtande af Kongl. Maj:t i nåder öfverlemnade, af kömmitterade omarbetade, förslag till förklaring öfver doktor Mårten Luthers lilla cateches; fortsättes från; och med fjerde budet till och med 124:de frågan: hyaruti bestod Guds beläte? på första artikeln, och godkändes för dessa stycken kommitterades förslag med.de deruti af pastoralafdelningen föreslagna. förändringar, men med följande undantag: Afdelningen hade tillstyrkt, att den under n:r 148 hos Lindblöm upptagna frågan huru bör menniskän bruka sitt herravälde örver djuren? skulle såsom. öfverflödig uteslutas, enär mildhet vid djurens behandling vore n nödvändig följd af. ett kristligt sinne och derföre icke behöfde med särskildtå språk ur Guds ord bevisäs, samt enär det dessutom vore svårt