Tortyren på Sicilien. : Nyheterna om Garibaldis framgångar på Sicilien mottagas med omisskännelig glädje af allmänheten, emedan man har den föreställningen att den neapolitanska. dynastien icke kan annat än illa styra och förtrycka sina undersåter. Men: i detalj torde defleste icke känna beskaffenbeten och yttr ngarne af detta tyranni, som blifvit så odrägligt, att sicilianarne alltid begagna det första tillfälle som erbjuder sig till att försöka afskudda sig oket. En så ouppbörlig beredvillighet att utsätta sig för en revolutions faror och fasor har, efter vanlig erfarenhet, icke tillräck ig anledning i en dålig förvaltning. . Den härleder sig derifrån att sicilianarne under långa tider funnit att neapolitanska regeringen icke:blott ej gör sig samvete af att utfä da dåliga la ar; utan att den derjemte gör sig ännu mindre samvete af att våldföra dessa lagar, sådana de äro: att den utser de eländigaste och afskyvärdaste kreatur till att utföra dessa lägkränkniagar — afskum, som finna itt nöje i at: uppfinna och tillämpa de gräsligaste tortyrmedel, som någonsin: Orientens fega eller inqvisitionens allrakristligaste politik kunnat påfinna. Talrika bevis på förhållandet finnas i den nyss i Paris utkomna broschyrer: La Torture en Sicilie, af Charles de Ja.Varenne. Vi meddela -här några utdrag ur dennn skrift, som både i Frankrike och England blifvit ansedd tullkomligt trovärdix. Polisdirektören . Manescalco — sön af en portvakt i ett af Neapels hötell r och f, d, gensdarm — har sedan någon tid faktiskt varit Siciliens styresman och det är under hans ledning som tortyrsystemiet der hunnit till sin höjd. ; Hvarje kommissarie och hvarje fångvakt: har. sitt särskilta sätt att använda tortsrc säger hr de Ja Varenne. Det är upprörande att omtala speciella fall, men olyckligtvis äro de konstaterade af vederbörande myndigheter, re