TEKNISKT. Modorn betsning på stål ooh Jern, ull skydd emot rost. Af THrrRAULt. (Belletin de la Societ d Encouragement. 1860. Januari.) Till skydd emot rost har man försökt mångfaldiga medel, hvaribland öfverdrag med fernissor, galvaniskt utfälld koppar och betsning med antimonchlorur (spetsglassmör) äro de allmännast bekanta. Thirault, apotekare i den stcra franska manufakturstaden S:t Etienne, har lyckats upptäcka ett annat medel, som befunnits så ändamålsenligt, att man vid vapenfabriken i S:t Etienne redan användt det för 11,000 gevärspipor med bajonetter för engelska regeringens räkving, 1,000 gevär för egyptiska regeringen och 6,000 dubbelkarbiner för franska regeringen till korsikanska voltigörernas beväring; kostnaderna för denna betsning öfverstego ej 40 centimer (30 öre) för hvart gevär i medeltal räkuadt. : Det har äfven användta till 1,800 revolvers för franska flottan och. till sabelbaljorna för hela gensdarmeriet i Loire-departementet. Tniraults uppfinning. består i bildandet af jernoxidulozid på jernets eller stålets yta, och grundar sig på följande, i häns patentförklaring anförda kemiska rön: re fr När jernozid har bildat sig och spridt sig på jernets yta och man nedsänker detta slags elektrokemiska apparat i vatten om 80 till 1007 C., så inställer sig ett nytt fenomen. Någon ozid bildar sig icke mera, och den redan uppkomna förändrar sig under inflytande af de: frigjorda vätet (som utvecklar sig vid oxiden såsom negativ pol), men i stället uppkommer oxidulozid. Denna kan likväl icke ingå kemisk förening med jern eller stål, utan skyddar tvärtom lessa ämnen emot oxidering. Oxiduloxidbildningen kan åstadkommas på flera sätt; och Thirault Bar i patentförklaringen uppgifvit åtskilliga, men blott exempelvis, så att man ej så 10ga vet hvilket af dem som begägnas till de stora vetsningarne i St Etienne. En af dessa uppgifter införes i den till Societe d Encouragement afgifna beättelsen om uppfinningen: den omförmäler 4 särskilla preparater, nemligen: N:r 1. Qvicksilfversublimat och salmiak. N:r 2. Jerncehlorid, kopparvitriol, salpetersyra, alohol och vatten. N:r 3. Jernehlorid och jernchlorur, med tillsats af alpetersyra, alkohol och vatten. p N:r 4; En mycket utspädd lösning af svafvelalium. Man fuktar en svamp helt litet med preparatet n:r , och öfverstryker dermed det förut noga från allt ett renade jernet två gånger; men andra gången örst sedan den oxidhinna, som vid första påstrykingen uppkommit, hunnit torka fullkomligt och blifit åter afgniden, först med hammarslägg och sedan ned lione; på samma sätt förfar man med det öfiga arbetet. . Derefter påstrykas flera -lag af preparatet n:r 2, ch med en väl fylld svamp preparatet n:r 3. Sedan tåleller jernpjesen åter fått torka 10 minuter, ka