Aftonbladet – 2 juni 1860, sida 2

militärisk man och ef ung dåm, som sutto i ekipaget; och med ett bågsprång kastade hunden sig, öfver flera hufvuden, upp i vagnen, der -han klappades och smektes med den innerligaste hjertlighet. Herrn i vagnen sade nu några ord till den på vagnssteget stående lakejen. Denne hop: pade ner och skyndade bort till — vi veta det redan — Lampriere, numera likväl major Lampriere, samt anmodade. honom i de vördnadsfullaste ordalag, under det han framlemnade ett visitkort, att efter festlighetens. slut intaga en dingr i hans:herres hotell. Major Lampriere antöog naturligtvis med glädje :inviten och — slutet på visan känna vi redan. Flickan, som den makalöse Shandy lyckats rädda i Marseilles hamn, var dotter af den gamle franske militären, som samme tappre Shandy: bevarat från att blifva spetsad på. ryssens bajonett vid Sebastopol: Men Shandy hade icke alldeles helskinnad kommit ifrån affären; han haltade nemligen på venstra framfoten, en följd af att nämnde bajonett genomborrat bans ena framben. S Fadren, som tillhörde en af: Frankrikes stöltaste och äldsta ätter, hade genom ett bref från sin älskliga, sköna dotter fått veta den fyrfotade räddarens namn, då deremot alla spaningar efter Shandys herre förblifvit fruktlösa. Deraf grefvens — han innehade denna titel — glada öfverraskning, då han i träffnidgens mordnatt plötsligt hörde ropas: Shandyl Far och dotter öfverflyttade en del af sin sydländskt lifliga erkänsla från hunden till dennes herre; majorens ädla, framstående personlighet gjorde resten, och då, icke fullt ett år derefter, Boulevard Sebastopol för upgefär lika lång tid sedan upphört att utgöra en nyhet för den ombytliga parisermenniskan, tramrullade ett glänsande ekipage på dess nu jemföfelsevis så tysta aveny, och detta afundsvärda ekipage inneslöt herr major Lamprigre och hans unga, sköna, franska brud.fl Men vid deras fötter hvilademakligt vår gamle vän Shåndy på sina välförtjenta lagrar, S SLUT.