BLANDADE ÄMNEN. — Do bästa gurksorter. Öfverstelöjtnant Fabian i Breslau, en man som under flera är förehaft försöksodlingar med köksväxter och som i Kocks Gartenkalender ms fl. skrifter meddelat dervid vunna resultater, har förlidet år funnit trenne nya kinesiska gurksorter, och deribland synnerligast en grön, vara le bästa för frilandsodling (motsvarande öppen list hos oss), såsom bördiga, fina samt härdiga för tem peraturvexlingar. Den gröna kinesiska drifgurkan kommer att i år odlas vid svenska trädgårdsföreningen, och kärnor deraf finnas i hr C. Arborelii fröhandel i Stockholm. (Ill. Tradg. T.), — Törnrosorna 1 Kina. I detta land har blommornas drottning varit känd och vårdad sedan äldsta tider. Kinesiske kejsarens bibliotek består af 18,000 band, bland hvilka 1500 i manuskript afhandla botanik och växtodling; deribland äro 500 band, afhandlande törnrosorna och deras odling. I de kejserliga trädgårdarne skall det gifvas sådana massor af törnrosor, att den af dem tillverkade rosenoljan gifver en årlig ipkomst åf omkring en half million rdr. Denna olja får ej begagnas af andra än den kejserliga familjen, mandarinerna och rikets högsta dignitärer; finner man en flaska deraf hos en ringa man, så dömes han till döden. Ju mindre törnrosorna äro, desto mer värderas de: af kinesarne, och buskarne äro sällan öfver 8 fot höga(?) De känna endast två sorters rosor, den hvita och den röda mossrosen; alla de mångfaldiga, genom europeisk kultur frambragta varieteterna äro dem obekanta. Kina utskickar mycket rosenvatten, men det från Persien skall vara vida bättre. De vidskepliga kinesarne begagna törnrosorna såsom ett medel mot onda andar; d3 ga dem i små påsar öfver sina dörrar och derigenom säkra. I Siam är den tron allna att den, som odlar många törnrosor, får ett långt och lyckligt lif. (II. Trädg. T.) Telegrafunderrättelser. Hamburg den 1 Juni, kl. 3 40 e. m. Paris, Dagens Monitör berättar att Garibaldi ir i besittning af största delen utaf Palermo; Bombardementet -egde rum den 28. Garivaldi har angripit citadellet. Monitören polemiserar emot de mot Frankrike gjorda beskyllningarne för intriger och förstoringslystaad. Kejsarens enda önskan vore att lefva i red med sina bundsförvandter.